"Would you mind if I get naked...

I only dance when I am naked... Stay awake with me, I don´t wanna go to sleep.." *sjunger*

Japp, då var det väl dags att skriva lite om spelningen med världens bästa Billie the vision and the dancers förra veckan då! (Ja jag är lite seg, jag vet...) Kan ju i alla fall börja med att säga att jag fortfarande blir alldelles "lyckorusig" bara utav att tänka på den :) Billie-gänget är verkligen helt UNDERBARA, who needs prozac liksom?!

Jag upptäckte Billie the vision and the dancers för 2-3 år sedan, och jag föll PLADASK! Verkligen!! Typ det första halvåret spelade jag INGET annat, jag blev helt betagen och totalt uppslukad av deras musik. Den påminner inte om något annat jag någonsin lyssnat på, och ändå ÄLSKAR jag den! Jag som är en sån "dysterkvist" lyssnar normalt mestadels på ganska deppig/tragisk/sorglig musik. Det betyder inte att jag sitter hemma och lyssnar på min musik och deppar ihop totalt (tvärtom, jag blir faktiskt GLAD av ALL bra musik!), men jag brukar fastna mest för sådana låtar helt enkelt. Men Billie... Åh Billie... Det är en helt annan grej liksom! Deras musik är sådan som man verkligen blir på superbra humör av, man vill bara dansa, sjunga och skratta! Det är sånt skönt gung i alla låtarna, och den blir härligt annorlunda med alla coola instrument de använder: bongotrummor, tamburin, dragspel, fiol, flöjt, munspel och, inte minst, TRUMPET! Oj vad jag älskar trumpet numera! :) Innan min Bille the vision-frälsning trodde jag att trumpet var något man spelade på typ invigningar, marscher och liknande (och då låter det ju i ärlighetens namn inte något vidare...), men det kan faktiskt vara oerhört VACKERT! Lyssna tex på inledningen till låten "Stay awake".

Det var musiken det, sen är det ju texterna! "Text-freak" som jag är kan jag ju inte annat än älska Billie. Såååå mycket underbart roliga texter (ibland sjungna på härlig svengelska, hi hi!) Även om jag normalt gillar och blir mest berörd av melankoliska texter, så kan det ibland vara befirande kul att bara få sjunga med i saker som " You know you´ve been away too long when you penis smells like a cheese doodle - the cheesier snack, oh please take it back! I can never eat that sort of thing again.." *skratt* Det är många sådana skojjiga texter, och andra texter är som små historier, tagna direkt ur livet. Men de har även många väldigt dystra, otoligt ärliga och allvarliga sådana (ibland i kombination med en glad melodi så det blir sådär härligt schizofrent!) Tex "Ghost", som depp-Linda här såklart tycker om! Innehållet i texten är egentligen hemskt, men jag gillar den jättemycket.

"Ghost" http://www.youtube.com/watch?v=-qE1V9Y8WWU

GHOST

I don’t believe in ghosts

but there’s a ghost under my bed

He keeps me awake at night

and he scares the shit out of me

He said “I’m here to keep you worried

and I’m here to fight you

I’m here to make you cry

I’m a ghost so I got the right to”

He makes my body cold

and he makes my body shiver

He demands so much from me

and I cannot deliver.

”You belong to me now Pablo

no matter what they say

So don’t keep beggin’ me to leave you Pablo

cause I’m here to stay

I’m gonna get you Pablo somehow,

I’m gonna mess your mind up

I’m gonna pump in death in you

I’m gonna break you slowly”

Once in a while when I fall asleep

then he comes to me in nightmares

“You cannot escape from me

I’m a demon you got to deal with"

I don’t expect any love from you

but could you leave me alone for a while

Am I the only one around

who deserves the presence of demons?

”You belong to me now Pablo..."

Jag har än så länge haft turen att få uppleva 5 koncerter live. Vad kan jag säga? PURE JOY! Jag glömmer aldrig aldrig första koncerten jag var på. Meningen var att jag och en kompis skulle gå ihop, men så plötsligt var hon dubbelbokad på en möhippa så jag gick själv. Det var i början när jag precis hade upptäckt dom, och jag hade ännu ingen riktig aning om vilka de var, hur de såg ut etc. Hade inte ens kollat upp någon bild på internet. Jag vet inte varför, men jag hade ändå fått en känlsa av att de skulle vara roliga och färgglada på nått sätt. Så när det sedan kom ett gäng och började rigga instrument osv på scenen måste jag erkänna att jag kände mig en liten liten smula besviken... De såg ut som helt vanliga människor i helt vanliga kläder. "Ja ja, musiken är ju densamma", tänkte jag, "det blir nog toppenbra ändå". Men sen försvann de, och när de dök upp för andra gången infriandes mina förväntningar med råge, ha ha! *WOW* Jag höll på att trilla baklänges. Visste som sagt inte alls vad jag skulle förvänta mig, men där framför mig stod i alla fall plötsligt Johnny i röd 70-tals kostym, Gustav helt klädd i silver, Maria iförd nån tight grön helkroppsoverall, Fia utklädd till vit pluff, och Lars... Älskade älskade Lars. Han hade svart spetslinne, kortkort kjol, svarta nätstrumpbyxor och blå ögonskugga!! Världens största leende spred sig över mina läppar, och försvann sedan inte igen på flera veckor :) Och jag har inte ord att beskriva känslan då dessa tokglada människor sen satte igång att spela sina megajättedöbraiga låtar och hoppa, studsa och dansa runt på scenen. Som sagt, LYCKA! Det var rosa moln överallt sen när jag skulle gå tillbaka till min bil efteråt :)

Ok, nu till förra veckans koncert på KB 25/2. Jag gick dit med Hedda, som också är ett riktigt hardcore Billie-fan ;) När vi stod och väntade på att det skulle dra igång, tittade vi oss lite omkring och konstaterade att vi kände oss en aning gamla... Men va fan, man blir inte för gammal för att ha kul! Har aldrig förstått det där, att folk slutar gå på koncerter när dom blir äldre?? Hmm, nu låter det som om jag och Hedda är lastgamla... det är vi inte!! :) Bara en aning äldre än de flesta som var där. Men vi var inte äldst (hmm, är det mån tro ett tecken på åldersnojja när man fått ett behov av att kolla in folk för att hitta sådana som är äldre än en själv..?!)

Först var det ett förband kallat It´s a musical. Det var rätt ok, några låtar var riktigt bra till och med. Men... dom hade verkligen NOLL utstrålning! "Äsch, det blir det desto mer utav snart" sa Hedda. Jajemän!! :)

Man blir liksom glad i hela kroppen bara det goa Billie-gänget kommer upp på scenen! :) 8 personer (är dom väl tror jag?), och alla är sådana olika och härligt glada personligheter. Och musiken... fy fan vad jag älskar dom, mitt hjärta svämmar över! Ni vet hur man ibland på koncerter kan stå och tänka att "hoppas att de spelar den och den favoritlåten snart". Det förekommer inte på en Billie-spelning, för man är liksom bara så lycklig och nöjd hela tiden. ALLT är bra! Jag skojjar inte, varje gång de började en ny låt så tänket jag "YES, denna låten är ju så bra!" Och nästa gång "YES, denna låten är ju så bra!" Fast det är klart, jag och Hedda vänder oss alltid om och ler lite extra mot varandra när de spelar "Overdosing with you", vilken är bådas absoluta favorit. Det är en duett med Annika Norlin (Saferide/Säkert) och var den första låt jag hörde, den är sååååå bra! Ni kan lyssna på den (och några andra låtar) här nedan.

"Overdosing with you" mfl: http://www.myspace.com/billiethevisionandthedancers

OVERDOSING WITH YOU

I've been thinking 'bout Gabrielle Solis

and all the desperate housewives

And I've been thinking 'bout

Mike Delfino and his gun

I've been drawing patterns in my mind

but I can't fall asleep

And I've been counting all

the sheep there is to count

No I can't fall asleep and

that's why I'm here with you tonight

Can you lend me a DVD box

or sing me a lullaby?

Hello Mrs. Van De Kamp

did you clean the whole kitchen and drink all the wine?

Hello Saferide, can you give me a safe ride back to sleep?

Cause I wanna OD on DH

I wanna OD on DH

Let me overdose on DH with you

I've been trying to kill the pain

watching make-believe people's fake disasters

If I'd been Elaine this misery'd

been followed by studio laughter

Been looking for someone who could love me

just like Will loves Grace

but they say “It's not like on your flat screen TV”

It's gotta be like on my flat screen TV

I've seen you around

I can tell that you are just like me

You'd rather watch reruns than deal

with the bad spin-off called life

I’ll put the kettle on. Let’s not speak

talk ruins every conversation

I’ve downloaded Dexter

come there’s room next to me

Hello Mr Sipowicz, 'ginning to understand

why you act like you do

Hello Pablo, I got this vision we can dance too

I need to OD on NYPD

I need to OD on NYPD

Let's overdose on NYPD when we're blue

Känner igen mig i texten. Jag slösar dessvärre också hellre bort tid på massa tv-serier (eller annat onödigt, typ blogga...) istället för att ta tag i mitt liv :/ Vilket jag BORDE göra, herregud jag är 31 nu!! Nej usch, bort med dig åldersnojjan, nu ska jag skriva klart om koncerten!

Som sagt, bara bra låtar rakt igenom och stämningen var på topp! Publiken var också riktigt härlig (bästa publiken av de koncerterna jag varit på tror jag), alla var glada, sjöng med för glatta livet och dansade som galningar. Det var ingen som brydde sig om att det var fruktansvärt varmt i lokalen så att alla efterhand började stinka mer eller mindre svett, LOL! Det gick liksom inte att sluta dansa! Det är bland annat det här som jag tycker är så fantastiskt med koncerter, att under ett par timmar få stå där med andra likasinnade tokar, och bara njuta av musiken, artisterna och glädjen. Ute i vardagen är det inte många man pratar med som ens vet vem Billie the vision and the dancers är (eller jo, flera av mina vänner och arbetskamrater vet numera eftersom jag tvingar på dem en massa skivor varje jul, födelsedag etc *smie*), skönt att upptäcka att man trots allt inte är ensam med sin förälskelse! För en gångs skull är man där man "hör hemma" känns det som, och man blir verkligen "one big happy family". Det är coolt. Det är KÄRLEK! :)

Dom körde lite fler lugna låtar den här gången än vad de gjort tidigare. Det tyckte jag var jättefint (tja ni vet, dysterkvisten.. *smile*), och i mitt tycke blev det en perfekt blandning! Från värsta glada partylåtarna, till att jag stod där och nästan blev lite blank i ögonen när Lars berättade vad "Take me to the boats" egentligen handlar om... :( "Ghost" har de faktiskt gjort de senaste koncerterna jag varit på, men den här gången blev den extra fin med väldigt "avskalad" musik. Också fick jag bla höra "So you want me to bleed" också! *glad* Så bra så bra... (Fast ni kan ju gissa om texten får mig att känna mig liiiiite lite skyldig, eftersom jag ju som sagt gillar tragik... :S)

SO YOU WANT ME TO BLEED

A poet in pain

I could make a million out of you

An umbrella in the rain

ain’t gonna make the coins fall through

People want you to hurt

to see you tossing and turning

in the sheets soaking wet

So you want me to bleed for you

when my wounds finally started to heal

So you want me to cry for you

when I smile, when my tears just dried

So you want me to die for you

when my will to live never has been stronger

So you want me to sign for you

as long as I can assure you to bleed

“A transvestite in trouble, gee,

we can make a double CD

People wanna see blood

to see you messed up like Kurt Cobain”

Are you insane?

You underestimate my mates

“No, Pablo Diablo let’s celebrate your pain

So you want me to bleed…

You’re the sharp teethed tiger and I’m

the little tiny squeaking mouse in your mouth

I’m a genius in jeans that is still in shock

cause you gave me nothing but a writers block

Always the same, oh my,

this is the place were good taste goes to die

So you want me to bleed…

Lars mellansnack är en annan höjdpunkt! Han är så himla söt och så himla rolig när han sätter igång och snackar :) Blev inte så mycket av det den här gången dock, men det gör inget eftersom allt annat var fantastiskt. Men han var såklart tvungen att berätta varför han hade klippt av sig sitt långa fina röda hår och nu stod där med värsta punkarfrillan, ha ha! Lars och hans brorsbarn hade suttit och tittat på punkarbilder på internet och kommit överens om att det var snyggt med tuppkam. Ungen hade då frågat varför inte Lars hade en sådan, varpå Lars svarat att "Nej, jag hade nog blivit ful" Ungen suckade då över att Lars var så negativ, och Lars frågade om han visste vad negativ beyder. "Ja, självgående bajskorv", sa han mycket övertygande. Tja, det kan man ju inte gå omkring och vara, så that´s the story. Jag tyckte det såg fräckt ut på dig Lars! *puss*

Så, nu ska jag sluta tjata så att ni alla kan gå in på hemsidan nedan där man kan ladda ner alla låtar från Billies 4 album (gratis, om man är en snåljåp!) Sen när ni också blivit frälsta kan ni höra av er till mig, så lovar jag att hojta till nästa gång det är koncert på "G"! ;) If you don´t, it´s your loss...

http://www.billiethevision.com/music.php

Och till mitt älskade fina Bille-gäng:

Thank you for making my life beautiful!!!

Inomhus...

Stiltskin "Inside"
http://www.youtube.com/watch?v=VuTVKO0RScI

Vad hände med den här gruppen egentligen?? Dom var ju BRA!

Swing low In a dark glass hour

You turn and cower

See it turn to dust

Move on a stone dark night

We take to flight

Snowfall turns to rust

Seam in a fusing mine

Like a nursing rhyme

Fat man starts to fall

Here in a hostile place

I hear your face start to call

And if you think that I've been losing my way

That's because I'm slightly blinded

And if you think that I don't make too much sense

That's because I'm broken minded

Don't keep it... inside

If you believe it don't keep it all inside

Strong words In a ganges sky

I have to lie

Shadows move in pairs

Ring out from a bruised postcard

In the shooting yard

Looking through the tears

Out of a black slate time

We move in line

But never reach an end

Fall in a long stray town

As the ice comes down

River starts to bend

And if you think that I've been losing my way

That's because I'm slightly blinded

And if you think that I don't make too much sense

That's because I'm broken minded

Don't keep it... inside

If you believe it don't keep it all inside..

Uschligt väder idag (grått, kallt och småregn) så jag och sessorna har kört lite inomhusträning. Började med att simma dem i bassängen på jobb när jag slutade. Sot tycker att det är pest och pina, så jag lät henne bara att simma några längder. Glittra däremot fullkomligt ÄLSKAR att simma! Hon skulle verkligen kunna hålla på HUR länge som helst. Hon hinner knappt komma upp ur bassängen med sin leksak innan hon skäller på mig för att jag ska kasta i den igen. Hon fick simma i ungefär 30 minuter idag. Det är kul, och framförallt är det himla bra träning! En agilityhund måste vara välmusklad och i god kondition för att undvika skador. Jag försöker simma mina hundar då och då, men jag borde nog gjort det oftare egentligen... Men dels är det ofta fullbokat i bassängen, dels tar det ganska lång tid (duscha hundarna innan, schamponera + balsamera + torka dem efteråt, skrapa golv... *tråkigt* Glittra stänker MYCKET vatten när hon kastar sig i bassängen!) Dessutom tycker jag inte om att tvinga Sot när hon inte gillar det, hon fattar ju inte att det är bra för henne. Måste be Marie att äntligen visa mig hur man sköter tread-millen när den är lagad, tror att den skulle kunna funka bättre för Sot.

*LYCKLIG* (Glittra simmar i havet vid Råå i somras).

Efter simningen satte jag dem på vibrationsplattan också ett tag. Första gången de provar den! Jag vet inte hur bra träning det är egentligen, känns lite mesigt tycker jag?! Men men, kan ju inte skada i alla fall. Jag körde lite enligt ett program som Marie gjort. Lite intervaller med olika hastigheter, lyfte ett ben i taget på dem osv. Sen fick de stå ett tag på det långsammaste (eller "svagaste") medan jag skrapade golven. De verkade mest undra vad sjutton vi höll på med, ha ha! "Hur länge ska vi stå här och göra ingenting?"

Sen fick Sot träna lite med balansplattan också. Det tycker hon är superkul! Förmodligen för att vi använder klickern, vilket betyder att hon får godis ;) Hon var jätteduktig faktiskt, har bara tränat 2 gånger tidigare men hon kan balansera jättebra med alla 4 tassarna på plattan. Ska skärpa mig och försöka hinna träna med den lite oftare, det är ju så lätt gjort.

Igår tränade vi med Ullis och Stella igen, tjohooo! :) Sot och Stella tränade först på slalom med störning. Det var Ullis idé, skitbra! Jag är nämligen själv oftast för feg och vågar inte riktigt utmana Sot i just slalomet (eller som det heter i vår värld: helvetesjävlaskitslalomet!) om jag inte tvingas till det... Det gick dock definitivt över förväntan! *glad* Vi började med att Ullis sprang bredvid ganska nära Sot på andra sidan av pinnarna. Sen gjorde hon samma sak men viftade samtidigt med en leksak strax bredvid nosen på Sot, och nån gång stod hon framför slalomet och viftade. Lilla skrot-fia var kanonduktig! En gång råkade hon hoppa över en port i mitten för att hon sneglade på leksaken, men annars gick det bra. Det enda hon hade problem med var om jag först sprang med i slalomet och sedan på mitten plötsligt stannade och tog ett steg bakåt. Då fortsatte hon inte framåt utan gick ur. Om jag bara stannade, utan att ta ett steg bakåt, fortsatte hon dock. Det var jag nöjd med. När Stella körde stod jag bredvid slalomet och sträckte ut handen med en godisbit. Där gick gränsen för mitt mod, he he! (Inga godisbitar i närheten av mitt matvrak tack!) Men Stella var duktig! I början sprang hon fram till mig och försökte ta godiset, men efter några gånger fattade hon och tog klart hela slalomet innan hon kom till mig för godis och beröm.

Sen körde vi en bana också. Återigen var jag för lat för att flytta runt hinderna alltför mycket, men vi lyckades knåpa ihop en bana ändå. En ganska lång och väldigt utspridd sådan (typ över en yta som 2 normala agilitybanor), men det var kul att låta hundarna få raca lite längre sträckor mellan några av hinderna. Bra fart- och hindersugsträning! Det blev också en hel del bakombyten, en supersvår slalomingång och "fel tunnelingång".

Jag började med Glittra och hon gjorde precis allting helt perfekt! :) Hon var taggad till tusen efter att ha fått stå uppbunden en lång stund och tittat på när barnrumporna tränade slalom, och hade superbra fart. Det är så roooligt när hon är sån! Skönt att inte behöva "gasa" hela tiden utan bara kunna "styra" :) Jag är fortfarande hyfsat nöjd med hennes kontaktfält också. Tja, i jämförelse med Sots är dom ju förfärliga förstås, men ändå. Bra för att vara Glittra, som är fellärd från början.

Sot var också skitduktig! Förutom att hon missade i slalom (svår ingång till vänsterslalom där jag sedan gjorde bakombyte), men det hade jag räknat med. På andra försöket klarade hon det dock. Hon stannade upp nästan helt när jag gjorde bytet, men fortsatte rätt när jag manade på henne. Duktig! Vad hon inte är så duktig på är "fel tunnelingång", uppenbarligen... :S Har tränat på det en hel del, men igår satt hon som en smäck rätt in i närmsta ingången varje gång! *Hmm* Jag gjorde till och med bakombyte på hindret innan för att hjälpa henne att svänga, men icke... Hon kom i och för sig i en himla fart efter en av de där långa raksträckorna, men det är bara en dålig bortförklaring. Det blir till att träna mer helt enkelt, hon måste ju klara det med.

Natti!

Why does it always rain on me?

Jaha nu är snön borta, men då måste det naturligtvis regna istället... *SUCK* Blev lite agilityträning i ösregnet ändå idag (hade lite dåligt samvete för att sessorna fick vara ensamma igår kväll då jag var på Billie-party! :))

När jag kom till klubben var där en gubbe som rastade sin lilla hund på planen. Har sett dem där förut. Jag blir irriterad när folk använder planen som rastplats (händer då och då), men jag är mespropp och vågar oftast inte säga åt dem. Framförallt för att jag inte har koll på alla som är medlemmar, är dom det så har dom ju liksom rätt att vara där. Jag tog mina hundar och började gå vår uppvärmningspromenad längs cykelvägen, och när vi kommit en bit såg jag att den lilla äckliga hunden lyfte benet och kissade på våra agilityhinder! 3 gånger vad jag hann se, bla på vårt mattbeklädda A-hinder *GRR* Jag vände på klacken och satte fart tillbaka, nu jävlar!! Nu hade jag i alla fall en ursäkt att skälla på gubben. När jag var tillbaka på parkeringen hade han satt sig i sin bil och börjat läsa tidningen (weirdo?!), så jag knackade vänligt men bestämt på rutan och talade sen om för honom att vi inte uppskattar att hans hund pinkar på våra hinder. Gubben svamlade lite till försvar att han hade rastat hunden innan, och att den bara lyfte på benet utan att det kom något kiss. Sure!

Nåja. Jag hade inte någon större plan när jag åkte till klubben, mer än att jag ville köra lite bana inklusive kontaktfältshinder. Jag knåpade ihop en liten bana på måfå efter hur hinderna stod. Fick till en LOP, en serpentin, ett framförbyte och hela 6 bakombyten! Dessutom 2 st A-hinder *nöjd* Det blev ganska stora avstånd, men jag orkade inte släpa runt för mycket på hinderna (framförallt klätterhinderna är extremt tunga att flytta själv när man är utrustad med en 80-årings rygg...)

Ingen av hundarna klarade LOP:en på första försöket. Eller andra. Eller tredje... Hmm, bara för att man trodde att de var såna naturbegåvningar och bara kunde det där av sig själv för ett tag sen! :/ Jag fick göra det lite lättare för dem och ställde mig vid hinder 2 istället för hinder 3 en gång. Då gick det bra, och sen fattade dom galoppen! Jag satte dom i lite bättre vinkel till första hindret också.

I övrigt var dom jätteduktiga, bakombytena satt som en smäck! Förutom att Sot vägrade på ett bakombyte på slutet av banan då det kom 3 stycken på raken. Lite klurigt, men jag ville testa! Det var bakombyte nr 2 som strulade, och det var en sån där 90 graders-sväng som hon redan är osäker på, plus att det var långhoppet som är lite extra svårt. Dumma dumma mig som kombinerade 3 svårigheter!! Skulle såklart tänkt på att göra det lite lättare i början. Bad dogtrainer, bad dogtrainer *banging head against wall* Fast det gick bra sen när jag tog bara slutet.

Glittra gjorde sina kontaktfält hyfsat snabbt och bra (de kommer aldrig att bli perfekta eller mycket bättre än så här, det är bara att inse...), jag blev faktiskt positivt överraskad. Sot däremot... Hmm, jag VISSTE att vi behövde en uppfräschning efter att inte ha tränat kontaktfält på hela vintern! Hon stannade i och för sig, men det gick så fort ner att baktassarna liksom också hann kasa i marken innan hon stannade. Det krävdes dock bara en liten påminnelse om vad som är godkänt och inte, sen var hon så duktig så duktig! :)

Det sämsta var dock att matte fick "håll" efter 3 varv!! :/ Ja jag vet, ni behöver inte säga något... SKA ta tag i det där...

Vi tränade lite slalom också, såklart! ;) Tränar ALLTID slalom. Planen är nämligen att det INTE ska fortsätta att vara mitt och Sots hatobjekt under kommande tävlingssäsong. Har varit så trött på slalomet att jag kunnat spy, men det har fatiskt gått fantastiskt bra under hela vinterträningen. Men det är ju som sagt på träning det, inte tävling... :S Problem med Sot har framförallt varit att hon sticker ur slalomet för tidigt, hoppar helt enkelt över den sista eller de två sist portarna. (Hon har i och för sig kunnat missa ingångarna också, eller strulat mitt i, det finns mååånga varianter! Men summa summarum, ca 90% av de gånger vi fått fel på tävling har det varit i just slalomet! Tröttsamt...) I somras tränade jag ibland med 16 pinnar istället för 12, bara för att liksom "överträna". Att lära henne att alltid fortsätta tills det inte kommer fler pinnar. Idag på klubben hade någon ställt upp 20 pinnar! Ok, let´s try it. Det gick KANON!! Båda hundarna verkade bli lite sporrade av att pinnarna "aldrig tog slut", och det verkade som om de gasade på och ökade farten för att komma till slutet snabbare. Mycket nöjd med dom! Jag kunde hejja på och skrika massa också utan att de blev störda eller gick ur.

Sot tränar slalom (en mindre regnig dag).

En bra träning alltså, även om vi blev dyngsura och fick duscha alla tre när vi kom hem! Annars har det inte blivit mycket gjort idag, trots att jag varit ledig. Städat, diskat och bäddat rent, sen orkade jag inte mer. Är som sagt så fruktansvärt trött nuförtiden... Hade tänkt skriva om koncerten med Billie the vision and the dancers igår också, men jag kommer aldrig längre än att sitta och titta på en massa klipp på youtube ;) Nu måste jag sova (eller försöka, jag kan liksom aldrig somna heller trots att jag är så himla trött..), så det får bli en annan dag. Dom var i alla fall helt UNDERBARA som vanligt, och jag är fortfarande alldelles "lyckorusig" :)

Travis "Why does it always rain on me" http://www.youtube.com/watch?v=Nwh3FmpZ7kg

Såg Travis på Roskilde för... en massa år sen! Dom är bra tycker jag, och Fran berättade små gulliga historier om varje låt de spelade. Söt! (And I´m a sucker för "mellansnack"..!)

Ångest & Längtan

Har varit och hälsat på Kenneth på hundpensionatet Dogpro i Harlösa idag. För andra gången... Ja, jag är lite hispig! Har världens ångest över att jag ska lämna mina prinsessor på pensionat bara för att själv åka iväg och sola, bada och ha det gött en vecka... Dom brukar ju alltid vara hos mina föräldrar, men den här gången ville mamma så gärna att vi skulle åka iväg hela familjen. Eftersom min mamma råkar vara VÄRLDENS BÄSTA mamma och alltid har ställt upp otroligt mycket för mig, så kände jag att jag var tvungen att gå med på det. Det har varit rätt mycket tråkigheter senaste åren, så det kan nog bli rätt skönt och kul ändå att göra något ihop. Kanske... :S Fast jag kommer garanterat att böla som ett barn när jag lämnar mina flickor!

Men men, jag har i alla fall hittat ett superbra pensionat: http://www.dogpro.se/

Har fått rekommendationer från flera jag känner som varit jättenöjda, och Kenneth verkar vara en riktig kunnig "hundkarl". Enda problemet är väl att han är just "karl"... Och desutom två meter lång... Mina fega flickor tycker att han är skiiiiiit-läskig! Mitt fel förmodligen, jag umgås väl för lite med den sorten... (karlar alltså!) Men det ska nog gå bra, kan vara nyttigt för dem att spendera en vecka med Kenneth! Ja, det är vad jag försöker lura i mig själv just nu i alla fall. Anyhow, det ska bli skööönt med lite värme snart, jag behöööver verkligen semester nu! :)

Längtar tillbaks till cooooola Egypten...

...den gooooda hotellfrukosten...

...och dom fiiiiina fiskarna! :)

Igår släpade mamma med mig och min kusin Micke på "Love & Light" i Helsingborg. Herrejösses, hon är så himla lättimponerad lilla mamma! :) Visst, det var väl fint och trevligt och så, men...

Några ord om Melodifestivalen också, bara eftersom jag är helt chockad över mig själv! Jag tyckte nämligen att den HÄR låten var bäst:
http://www.youtube.com/watch?v=59Wr4ZV5zrM

Det var det uppenbarligen inte så många andra som tyckte dock, LOL! ;) Men hallå, det VAR faktiskt ett skitsnyggt, och för en gångs skull lite annorlunda, uppträdande (många försöker ofta vara speciella, men lyckas dåligt...) Dansarna var också duktiga och synkade, istället för bara jäkligt irriterande som de brukar. Själva låten var förstås inte min stil direkt, men lite lagom "catchy" och melodifestivals-aktig tyckte jag. Artisten är absolut inte en favorit i vanliga fall. Hmm, jag börjar kanske bli sjuk..?! Nu har jag i alla fall erkänt på min blogg, too late att ångra sig! :S

En bild säger mer än 1000 ord...

Vi har haft en BRA vecka på jobb!! :)

Är såååå glada över att världens bästa veterinär och världens bästa teamchef kommit tillbaka till oss efter sin mamma-ledighet (*viskar* ...och också över att "the b****" äntligen tagit sitt pick och pack...!) Vi har haft fest hela veckan, våra blodsockernivåer ligger förmodligen över det mätbara efter alla kakor, pajjer, fruktsallader och godis, LOL! ;)

Vi har även haft den absolut lugnaste veckan sedan långt före jul, men jag är ändå trött, tröttare, TRÖTTAST! Det märks verkligen att vi blivit av med en 100%-tjänst på vår avdelning, det är liksom en fjärdedel av bemanningen! (Extra jobbigt när någon då blivit sjuk, eftersom vi inte fått någon ersättare utan fått klara oss bäst vi kunnat med halva normalstyrkan...) Det känns som om man "jagar sekunder" hela dagen, vilket tär väldigt på en i längden, samtidigt som det känns frustrerande att känna att man ändå inte hinner sköta sitt jobb på det sätt man skulle vilja... Vi har haft ett otroligt jobbigt år pga många andra anledningar också.

Är lite orolig faktiskt eftersom jag känner att jag börjat komma in i samma beteende som för ett par år sedan, då jag var väldigt nära "väggen". Jag är så trött på kvällarna att jag skjuter allt som måste göras till helgerna. Men när helgen sen kommer är listan ofta så lång och överväldigande att det slutar med att jag inte orkar göra nånting... :/ Och jag får så himla dåligt samvete för mina hundar. Jag har världens bästa och roligaste hundar, men vissa kvällar orkar jag bara inte med att aktivera dem så mycket som jag borde... Och då är ändå hundträning det roooligaste jag vet! Usch, jag förtjänar inte mina fina flickor... :(

Men jag kan inte hjälpa det, är fruktansvärt trött. Jag lyckas hålla igång under dagen, jobbar på om sjutton och skrattar med mina kollegor. Men sen när arbetsdagen är slut och jag kommer hem blir jag bara så matt. Halvdöd. Ett exempel: Jag hade inte orkat lägga ner hundarnas borste i byrålådan, utan hade lagt den ovanpå. Häromdan råkade jag välta ner den på golvet. Jag orkade då inte plocka upp den, utan sparkade bara in den till sidan för att jag inte skulle trampa på den senare. Det är ju inte riktigt sunt alltså... :/

Jag hoppas att det ska bli lite bättre nu när våren ändå är på gång och det blir lite ljusare! Och att det kanske ska bli lite ordning på jobb igen nu när "the boss is back in buisness" :)

Har i alla fall hunnit med 2 korta träningspass med prinsessorna den här veckan. I måndags träffade vi våra träningskompisar Ullis och Stella (Sots bästis i heeeeela världen!) Vi träffas tyvärr inte så ofta längre eftersom dom flyttat till Helsingborg, och naturligtvis så skulle det SNÖA nu när vi äntligen kunde träna ihop *grr* Men vi körde på låga hinder och tränade lite dubbelbox och serpentiner. Stella var en stjärna på dubbelboxen tyckte jag, men mina flickor var helt utflippade och bara hoppade hit och dit hej vilt! Förmodligen för att jag var ganska trött och inte alls koncentrerad. Till serpentinövningarna skärpte jag till mig, så det gick mycket mycket bättre. Riktigt duktiga var dom! Älsklingarna :)

I torsdags åkte jag till klubben direkt efter jobb, men det hade kommit ännu mera snö (är så TRÖTT på vintern nu!!) Vi tränade på slalom, men jag blev irriterad över att jag själv inte klarade av att springa tillräckligt fort i snön för att hinna göra de framförbyten, språngmarcher förbi eller åt sidan etc som jag ville träna på. Hundarna fick mest köra slalomet lite fram och tillbaka bara, med några sneda ingångar. Det gick bra. Jag hade egentligen velat träna kontaktfält eftersom det är flera månader sedan vi gjorde det nu (har mest tränat handling under vintern), men jag vågade inte skicka upp dem i full fart på balanshinderna pga skaderisken. Det är för halt helt enkelt, så vi gick en promenix till istället.

Bästis-bus
(en mindre snöig dag...)

80-tals flashback

OK, tillbaka lite till melodifestivalen igen. Jag säger bara: Lili & Sussie... Woha, vilka flashbacks!!

Jag och Teresa (min barndoms-bästis) pratade just om detta. Vi gjorde nämligen en gång i tiden (lääängesen, ok!) en ganska pinsamt dålig dans-rutin till låten "What´s the colour of love". Utan minsta skam i kroppen övade vi på denna ute i trädgården med musiken på full volym, gång på gång på gång. Jag vet inte om det var så att vi sen ordnade nån uppvisning med vår egenhändigt ihopsnickrade "tuffa" dans (jag kan ha förträngt det..), eller om det bara var våra stackars föräldrar som vi tvingade titta på oss. Minns att vi även gjorde en, såklart minst lika häftig, dans till Madonnas "Vouge". Ha ha, tur att det inte var så vanligt med filmkameror på den tiden... :D

Anyway, den pinsammaste delen är dock att jag hörde "What´s the colour of love" för ett par år sedan, och till min stora skräck/förvåning insåg att jag fortfarande kunde sjunga med i i stort sett hela låten! *gah*

Lili & Sussie "What´s the colour of love"
http://www.youtube.com/watch?v=PCGeSorz01w

Ha ha, vet inte om deras egna dans är så mycket bättre... Vår var nog lite mer påhittig trots allt, eller hur Teresa?! ;)

BLOGG-FIGHT?!

Whooops! Jag tror minsann att jag hamnat i en blogg-fight... :S Jag vet inte säkert (är ju trots allt ganska ny på det här), men hon gav mig i alla fall "fingret" i sin blogg!

Hoppsan. Extremt burdusa, okänsliga, besservisser bitch-Linda råkade visst stampa på precis alla hennes ömma tår samtidigt! Men det är ingen fara, come on bara! Jag har nämligen blivit ganska bra på att kriga det senaste året pga alla puckon och idioter som... (hm, ska kanske inte skriva vilka det är här...) Jäkligt bra till och med!! Känner knappt igen mig själv ibland, vass som tusan. Men man måste vara hård mot dom hårda! ;)

The story: Jag kände mig av någon anledning bara tvungen att kommentera en av hennes kommentarer på min vän Lailas blogg! Allt jag sa var att det faktum att grabbarna i HEAT (ni vet, melodifestivalen igår) är långhåriga inte automatiskt gör dem till "hårdrockare". Ja ok då, jag kan ha hånflinat en liten aning också... "Because I'm bad, I'm bad, you know it..." ;) Jag menade egentligen inte att vara elak, jag blev mest lite full i skratt över att hon också kallade det hårdrock. Hade ju redan blivit så grymt besviken efter programledarens introduktion: "hårdrockare...blablabla...hårdrockare...blablabla.." Lilla naiva jag lurades ju att tro att jag äääntligen skulle få höra lite BRA musik i melodifestivalen. Jag satte mig upp i soffan för att lyssna, också kör de igång värsta poplåten! Inget större fel med det i och för sig, jag råkar nämligen gilla pop (som ni som läser min blogg kanske redan listat ut!) Jag tycker bara inte att man ska kalla det hårdrock bara för att det ska verka som om man har en sån enorm bredd, variation och öppet sinne i festivalen (NOT!)

Annars är jag absolut ingen expert när det gäller genrer. Brukar säga att jag gillar pop och hårdrock, men vet att jag har massor av musik i min samling som inte alls faller under någotdera. (Placebo tex, vad sjutton är det? Nån som vet??) Jag vill dessutom nog gärna låtsas och tro att jag är mycket mera hårdrockare än vad jag är, LOL! Guns N´Roses är i och för sig mina första och största idoler någonsin, och jag äger förvisso en hel del andra rockskivor också. Men i ärlighetens namn, det brukar faktiskt framförallt vara hårdrocksballaderna jag faller för... LÖÖÖÖV it! Så härligt med lite rockraspig röst och bra texter (till skillnad mot de vanliga tråkballaderna "I love you, I love you, I miss you, I love you...") Lite "mes-hårdrockare" är jag nog! :)

Ett exempel på en låt som jag gillar otroligt jäkla dö-mycket! Den är så bra att jag nästan börjar böla var gång jag hör den (ja, jag är den känsliga typen..!) Är otroligt svag för piano, sååå vackert!

Stone sour "Zzyzx road"
http://www.youtube.com/watch?v=ZFK4HD7KAjk

Den här är förresten också väldigt bra

Stone sour "Through the glass"
http://www.youtube.com/watch?v=TpUd27EfzT4


P.S Tror att Pia också skulle kunna gilla dem, om hon bara slutade upp att vara så jävla sur! ;)

Agilitynördarnas dag :)

Jag hade en riktigt trevlig "Alla hjärtans dag" igår faktiskt, trots total avsaknad av både hjärtan och kärlek... Den slog såklart inte år 2001 då jag firade ihop med Robbie Williams (ja det var vi två + ca 10 000 till, men vaddå?! Petitesser...LOL!), men ändå helt ok. Ja menar, 8 timmars agilityträning (från kl.9.30-17.30) - kan det bli mycket bättre?? ;)

Mette och Martina hade hyrt ett ridhus inklusive agilityhinder hela dagen, och undrade om jag ville hänga på. JAAAAA! Såklart att jag ville :) Blev jätteglad att de frågade. Dels är det toppen att kunna träna trots att det ligger massa äcklig snö på marken, dels är det roligt att få träna ihop med folk som är duktiga och som jag beundrar väldigt mycket. De är så himla snälla också, och hjälper till med tips och råd. TACK!

Planen var att vi skulle köra igenom lite Greg-övningar (vi kör alla tre med ett speciellt handlingssystem utformat av engelsmannen Greg Derret). Först var jag lite smånervös att jag skulle vara kass och göra bort mig eftersom jag inte har lika bra koll på precis alla regler etc (har inte haft råd att köpa Gregs 4:e dvd ännu, de är svindyra...), men det gick ganska bra! Prinsessorna var duktiga, och jag tyckte inte att jag behövde skämmas alls faktiskt. Visst blev det en del fel, men vi hade allihopa saker som gick jättebra, mindre bra och apkasst...LOL! Dessutom skäller våra hundar (totalt 6 st) precis lika mycket, ha ha! Härligt :)

Det var verkligen en jättebra hall! Perfekt underlag, och en angränsande del där det fanns bord, stolar osv. Kanon att kunna ha hälften av hundflocken vrålandes där inne (lät emellanåt som om de höll på att öva inför nästa säsong av "Körslaget" *smile*) medan den andra hälften tränade. Tänk att ha en egen sådan hall hemma på sin gård... *drömmer* Jösses vad avundsjuk man kan bli!

Vi byggde en bana (typ 2 dubbelboxar intill varandra) och körde sen 3 olika övningar i den där vi testade olika handlingsalternativ, plus körde spegelvänt såklart. Mette hade sin bärbara dator och Greg-dvd med, så att vi kunde kolla "facit" (ja jag vet, avancerat värre - skitbra!)

Sista övningen gick inte alls för mig och sessorna, men det berodde på att jag bara inte lyckades få in banan i min tröga skalle! *grrr* Inte så lätt för de stackars hundarna att begripa vart de ska springa om inte deras matte har den blekaste... :S Men men, jag skyller på att man blir lite trött och geggig i huvudet efter så många timmars träning (ja vi tränade förståss inte heeela tiden, vi fikade, pratade och rastade hundarna också, men ändå!) Den sista banvandringen tog utan tvekan längst tid. Vi blev lite lost hela tiden, och började därför lägga in Gregs kommentarer inklusive dialekt medan vi gick ("two-seventy serp", "then we change back into rare-cross mode", "push-serp, push-serp" osv) och fick världens fniss-attack. Det låter ju så underbart nördigt att man bara måste garva! :D

Har kommit på att det här med att blogga är ganska bra. Inte bara för att jag får chans att promota min favoritmusik lite extra *smile*, utan för att jag kanske kan tvinga mig själv att försöka använda den som lite "träningsdagbok". Borde nämligen skärpa mig lite på den fronten! Så därför kommer nu lite plus och minus från gårdagens träning.

SOT plus:

+ Hon är alltid så rolig att jobba med, eftersom jag tycker att hon springer på bra. Blev imponerad av att hon lyckades hålla koncentrationen och energin uppe hela tiden, och hon jobbade på hela vägen genom ganska långa banor/kombinationer. Vi har nästan inte tränat bana alls under vintern, utan mest kortare grejjer och handlingsövningar.
+ Hon fattar LOP:arna (lead out pivots) otroligt bra, trots att vi knappt tränat alls på det! Har bara tränat på att hon ska komma rakt mot mig och sedan svänga när jag gör bytet, inte att hon själv ska göra en liten sväng på vägen till mig, eller att hon ibland ska fortsätta i riktning rakt fram en bit istället för att bara ta snabbaste vägen till mig. Det känns jäkligt kul att det funkar så bra faktiskt! Men det är ju det som är vitsen med ett "system", när väl alla pusselbitar fallit på plats så fattar hundarna lätt vad det är de ska göra bara genom mitt kroppsspråk.

SOT minus:

- Måste träna mer på serpentiner... Vi HAR tränat på detta, och hon är ganska duktig. Men ibland blir det stooora svängar eftersom hon inte är tillräckligt uppmärksam på att min "serpentin-hand" kommer upp. Nån gång lyssnade hon inte riktigt på handbytet efter serpentinen heller, och var påväg i en stor båge bakom min rygg innan hon svängde upp. Vitsen med serpentiner är liksom att det ska bli tajt! :/ Har i stort sett bara tränat serpentiner på "staket" tidigare, men i de här övningarna skulle de ut och ta ett hinder som så att säga stod "på tvären" emellan. Dessa hinder stod ganska långt bort, vilket var lite svårt. Jag fick följa med litegrann, och ibland använda "ut"-kommandot. Ska träna mer på detta, men börja med att ha tvärhinderna närmre och sedan öka avståndet.
- Hon svarar inte så bra på att svänga bara genom att jag vrider och rätar upp kroppen om hon redan har låst på ett hinder - måste öva!
- Måste träna mer på bakombyten där hon ska svänga 90 grader och jag blir nästan stillastående. Hon blir tveksam och stannar mitt framför mig ibland! "Vanliga" bakombyten flyter på jättebra.

GLITTRA plus:

+ Glittra var riktigt taggad och "på G", vilket var roligt! Till sista övningen hann hon bli lite seg, men who can blame her..?
+Tog serpentinerna bra.
+Samma som Sot: fantastiskt duktig på LOP:arna!

GLITTRA minus:

- Ska träna serpentiner med tvärhinder med Glittra också. Hon kan sitt "ut"-kommando bra, men jag vill att hon ska få bättre förståelse för serpentinerna och fatta direkt själv vad det är hon ska göra utan att jag behöver hjälpa henne med verbalt kommando eller överdrivna rörelser.
- Behöver träna på samma sorts bakombyten som Sot. Måste också fortsätta träna på att hon blir snävare och "skyndar sig" mer i svängarna. Vet inte riktigt hur dock...?
- Tjuvstartade en gång!! Illa illa...

MATTE plus:

+ Eh... *tänker* Jo, jag tycker att jag börjar få litegrann kläm på det här att göra framförbytena i bara 3 steg och nära nästa hinder. Inte alltid, men det har blivit bättre i alla fall! :)

MATTE minus:

- Måste bli bättre på att memorera banor snabbare!! Men hur sjutton gör man...? Kommer ofta av mig på tävling också. Oftast kommer jag som tur är på vart jag ska igen innan jag hunnit diska min stackars hund, men det händer ofta att jag är lost i nån sekund och där förlorar vi värdefull tid!
- Måste träna på mitt fotarbete, framförallt vid "push-ar" och "pull-ar". Känns som jag mest steppar runt med små ministeg och glömmer lite bort överkroppsvridningen (vilket gör det väldigt otydligt för mina hundar), men om jag försöker ta ordentliga effektiva steg sätter jag för bövelen fälleben för mig själv!
- KONDISEN!!

Efter träningen gick vi en liten kort skogspromenad i snön, och då upptäckte Sot plötsligt att hon nog är lite småkär i Tux (Mettes kelpie). Sot har uppenbarligen en tendens att falla för stiliga killar som är lite större och lite äldre än hon själv ;) Hon sprang fram och började fjäska och smöra för honom så det stod härliga till. Eftersom Tux är lite mera gentleman än Douglas så hälsade och lekte litegrann med henne, men tröttnade ganska snabbt på småglinet och sprang vidare. Lilla Sot-skrot...

Hmm, man kan ju tycka att prinsessorna borde vara en smula trötta idag, men icke! *suck* De kommer ideligen och puffar, krafsar, försöker pussa mig i ansiktet (nej tack) och är allmänt störiga. Slappandet framför datorn är slut nu säger dom, så det blir väl en promenix till då.

Jag och Sot, two lonely hearts...

Rooooligt

Har precis kollat på "Skavlan" igen. Bra intervjuare och bra program tycker jag, nästan i klass med min favorit "Parkinsson".

MEN... det är ju bara så att det BÄSTA programmet med Skavlan visades redan 2005 ;) Dagen till ära var jag såklart tvungen att leta upp det på youtube, so here you go!

Man kan väl säga att Rob kind of takes over the show... lol! Ni MÅSTE titta, det är hysteriskt kul (tycker jag i alla fall, men jag har ju "Robbie-humor"!) Bob Geldof-imitationen är klockren, och hey, han får Fredrik Strage att fria till sin flickvän i TV! That´s entertainment :)

Robbie hos "Skavlan" part 1

http://www.youtube.com/watch?v=KhORJLHA0-k

Robbie hos "Skavlan" part 2

http://www.youtube.com/watch?v=OE8Fkm4d2Ic

PS. Var det nån som märkte hur han växlade från sitt trams&flams-jag till att få gråt i rösten (jo, man hör det!) när han pratade om senaste koncerten han gjorde i Norge, och att han inte skulle dit under kommande turnén?? Det är så det är, både hans koncerter och liv i övrigt, värsta berg-o-dal-banan! Jag var på den där koncerten i Oslo. Eller koncerterna, det var 2 st dagarna efter varandra, och speciellt den sista var fantastisk! Den ligger definitivt i topp 3 av alla de Rob-koncerter jag varit på (19 totalt tror jag att det är..?) Svinigt kallt att köa dock, november och ösregn... :/ Men jag träffade mina bekantingar Ken och Irene igen (har träffats på spelningar i Sverige också) vilket var kul, och det var trots allt sååååå värt det! :)

HAPPY BIRTHDAY ROB!!

Hope you´ve had a nice one, miss you love!

Jag har firat Robbie Williams födelsedag med rulltårta idag! :)

Ja ja, skratta och håna om ni vill, men jag anser att man ska ta till vara varenda tillfälle att fira :) Jag har firat denna dag varje år i 16 års tid nu. Och det är inte bara för att jag tycker om kakor, lol! ;) Jag tycker nämligen väldigt väldigt mycket om Robbie också.

Jag tycker att han är HELT fantastisk, på SÅ många olika sätt. Ska inte bli långrandig här, men kan ju tex nämna att han är den absolut ärligaste människa jag någonsin träffat på. Och den absolut rooooligaste med såklart! Jesus vad han har fått mig att garva under åren... Han är också en otroligt fin människa, väldigt ödmjuk och givmild (har bla satt upp en egen välgörenhetsfond osv). Ja, också gör han ju föståss musik också ;) Jättebra sådan, i massa olika stilar och med fantastiska texter. Både tokroliga och gravallvarligt ärliga. Och hans koncerter skulle jag kunna skriva en hel bok om. Eller många! Några av mitt livs allra bästa timmar har jag spenderat på hans koncerter, helt sant. Jag är medveten om att det säkert låter otroligt patetiskt i de flestas öron, men den som varit där vet vad jag menar! Pure joy. Rob har en förmåga att beröra en som ingen annan. Han kan få dig att ena sekunden skratta så du knappt får luft, bara för att i nästa stå där med darrande underläpp och tårar i ögonen. Rob har haft många "ups and downs" i sitt liv, och jag har följt honom hela vägen. Jag har själv haft mina ups and downs, och kan erkänna att Rob och hans musik hjälpt mig igenom många tuffa och deppiga perioder. Och han har fått mig att göra många galna grejjer (som att tex sticka iväg till Hamburg eller Dublin för att gå på koncert utan att ha hotell för natten, köa i 12-30 timmar inför varje koncert, bryta mig in i en park mitt i natten... he he!), och jag har genom honom träffat massa underbart tokiga människor runt om i världen som jag fortfarande har kontakt med. Skitskoj, verkligen! Inte långrandigt var det ja... hmm.


Just a little something som jag skrev för ca 5 år sedan:

I WANT TO WALK A MILE WITH YOU

I want to walk a mile with you before I go.
I want to look into your eyes for an hour or so.
I want to dance one dance, and play my favourite song.
I want to make you feel safe, if only for so long.
I want to walk a mile, gently holding you hand.
I want to tell you things that you don´t understand.
I want to make you laugh so hard that you´ll cry.
I´d live for your happiness, and I want to tell you why.
I want to give you the hardest hug that I could give.
I want to see a smile to remember for as long as I shall live.
I want to stay up a whole night just talking to you.
And at last I want you to please tell me what I can do.
To somehow try to take away your troubles and strife.
I want to pay back the beauty you´ve brougth into my life.
I want a chance to thank you my unreachable star.
I want to say I´ll love you forever just the way you are.
I want to walk a mile with you, but then I´ll go.
I must find my own life, I just want to let you know.
What I want most in life is that someday you´ll meet,
a girl you want to walk with until there are blisters on your feet.

Glittra, the clicker-dog :)

Jag hade egentligen tänkt åka iväg till klubben och träna agility idag efter jobb, men eftersom det var mer eller mindre snöstorm (eller snarare slaskstorm, vilket är snäppet värre) när jag slutade, så ändrade jag mig snabbt. Jag tyckte att jag kunde göra det med ganska gott samvete också, eftersom Martina precis mejlat och berättat att hon och Mette hyrt ett ridhus åt oss på lördag. Så nu ska vi dit och träna Greg-kombinationer hela dagen, jippie!! Ska bli så himla kul och nyttigt, läääängtar redan! :)


Jag orkade inte promenera så långt i ovädret heller, så det blev att träna lite trix hemma i vardagsrummet istället. Håll i er nu: Jag har lyckats shejpa Glittra till att göra ett trick för första gången någonsin med hjälp av klickern! Wohoo!!! *vågen & kors i taket* Hon har ÄNTLIGEN fattat.


Sot är klickertränade sedan hon var valp, och är verkligen skitrolig att träna. Hon erbjuder beteende, testar och provar som en galning. Det är därför ganska lätt att lära henne nya saker. Glittra däremot började jag inte klicka förrän jag skaffade Sot. Hon hade, fram tills idag, fattat så mycket som att ett "klick" betyder "bra", hon skulle dock aldrig komma på tanken att själv försöka göra olika grejjer för att få ett klick. Vilket har blivit väldigt frustrerande för både mig och henne var gång vi försökt träna med klickern... Jag tycker bara att hon är så jäkla "blond" som inte fattar (och i jämförelse med Sot dessutom så långsam och tråkig att klockorna stannar..), medan Glittra tycker att hennes matte är så jäkla trög som inte bara SÄGER vad hon ska göra! När jag stått och försökt vänta ut henne, har hon blivit frustrerad och börjat skälla på mig istället. Hon vill ju så gärna ha den där godisbiten, och hon gör också gärna vad som helst för att få den. Men för att kunna göra det tycker hon att jag måste tala om vad det är jag vill att hon ska göra! Can´t blame her, det är så hon är tränad i stort sett hela sitt liv. Och hon HAR lärt sig massa trix på det sättet. Problemet är bara att det inte alltid är så lätt att förklara vad det är man vill att hon ska göra, och därför är det såååå mycket enklare om hon testar sig fram. Och... idag trillade 25-öringen ner! Bästa lilla Glittra-fnittra har fattat poängen med klickern :)


Det här är vad hon har lärt sig ikväll. Inget avancerat partytrick, men ändå. Det heter "kasta upp nallen i luften"-tricket ;)

http://www.youtube.com/watch?v=dxjZcz0WN1k

"Blondie" no more...

Myshelg hos Linda

Var hos min kompis Linda hela helgen. Linda bor utanför Ängelholm, långt långt ute i skogen! :) Det är så himla himla mysigt där, blir avundsjuk var gång jag är och hälsar på. Fast samtidigt vet jag att jag nog hade kunnat få lite panik utav att bo så... :S Tror att jag behöver ha lite människor omkring mig, annars blir det lite ödsligt och ensamt i längden. Och ok då, jag är lite mörkrädd också! Det är faktiskt fasligt mörkt nu på vintern, och jag har minsann sett mer än många gånger vad tex vildsvinen kan hitta på med de stackars jakthundarna som kommer in på jobb med magsäck och tarmar hängandes utanför kroppen..! *hua*



Vi började med att ta en lååååång härlig skogspromenad på lördagen. Hundarna var tokglada över att kunna raca loss ordentligt, det här var minsann annat en de tråkiga asfaltpromenaderna de fått nöja sig med större delen av vintern (åtminstone på vardagarna när man jobbat hela dagen och det är becksvart när man kommer hem). Ja, annat än Bokskogen (dit vi åker ibland när vi är lediga) här hemma också för den delen. Där är i och för sig ganska mysigt att promenera och gott om bra slingor, men för att undvika att behöva trängas med halva Malmös befolkning så ska man helst åka dit tidigt tidigt på morgonen och så får det gärna ösregna ;) Skulle man få för sig att åka dit låt säga en lördagförmiddag då det är fint väder får man gå i värsta lämmeltåget... *suck* Nej jag är inte folkskygg (eller jo, kanske lite), men ibland är det skönt att kunna få ha hundarna lösa utan att varannan kotte man möter glor surt (varannan kotte brukar dock tycka att mina hundar är sååå fina och väluppfostrade! *stolt*).

Ok, åter till ämnet! Lindas skog är stor och vildvuxen och alldelles alldelles lugn, tyst och folktom. Härligt! Vi gick, klättrade och tittade på utsikten över Västersjön. Hundarna hoppade och studsade. Sot var extra glad över att hon fick umgås lite med sin livs kärlek igen: blandrashunden Douglas! Sot föll pladask för honom redan som 9-veckorvalp då vi var ute och tältade ihop. Man kunde nästan se alla tusentals små hjärtan i rosa, rött och ljuslila som stod som ett moln runt lilla Sot där hon svansade och dansade runt Douglas, gjorde sig så gullig hon bara kunde, pussade honom lite i mungiporna, hämtade kottar, pinnar och dylikt skräp som hon hittade och stolt visade upp. Douglas, som är en äldre herre i sina bästa år, var emellertid nada imponerad och struntade blankt i Sot och alla hennes gåvor. Han såg henne inte ens. Åh min lilla Sot-skrot, jag vet hur det känns... *love hurts* Deras relation har väl inte förändrats nämnvärt under årens lopp, men i lördags lyckades Sot faktiskt "få igång" Douglas en liten pyttestund! De busade i sådär 7-8 sekunder... ;) Fast hon är å andra sidan ganska nöjd bara hon får gå bredvid honom. Och när Douglas drar iväg och försöker sticka ifrån oss andra, kutar Sot glatt efter och tror att de leker. Såååå söta.




Linda hade fixat picknick som vi hade med oss: äggmackor, varm choklad och ballerinakex. Kan livet bli bättre?! :) Promenixen avslutades med den så kallade "mjölksyrebacken". Fy fan... Det blev pinsamt tydligt att min ursprungsplan, att förbättra kondisen under vintern för att vara fit for fight till nästa tävlinssäsong, kraftigt gått om intet... lol! Jag kan säga att jag av någon anledning plötsligt slutade prata i precis ALLA andra uppförsbackar också *pust&stön* Fast jag tyckte att det var superbra med en tuff promenad, agilitynörd som man är gick jag flera gånger och tänkte att "det här är bra för sessorna, nu får de fina muskler!" Jag får erkänna att jag nog har slarvat lite med muskeluppbyggnaden på dem den senaste tiden och mest bara tränat agilty, så jag var nöjd. (Observera att jag inte en enda gång tänkte tanken att det var bra motion för slöfockmatte också, och att min muskelträning är ljusår mer eftersatt än hundarnas..!)

På kvällen blev det såklart tacos! Det blir det i stort sett alltid när jag och Linda träffas, varför ändra ett vinnande koncept liksom?? Gott gott.

Ja, och sen blev det ju att man tittade på melodifestivalen också... (och krängde lite glass!) Man kan ju inte låta bli, trots att jag egentligen bestämt mig för att bojkhotta hela skiten efter att jag fick reda på att Marcus Öhrns bidrag inte kommit med *sur* Jag blev bara så besviken och heligt förbannad. Jag kommer inte ihåg exakt nu, men när jag läste igenom låtlistan så var det åtminstone 4 låtskrivare (som alla är med VARJE år) som hade fått med vars 2-4 låtar till festivalen. Kom inte och försök inbilla mig att det är en opartisk jury, det är mygel så det bara skriker om det! *GRR* Det hade väl varit en sak om det varit BRA låtar, men det ÄR det ju inte... Tyckte inte att något var bra (kunde inte komma ihåg en enda låt dagen efter, det är väl inte särskilt bra betyg??), men det var ändå lite kul att det gick så bra för Caroline af Ugglas tyckte jag! :) Gillar henne, även om den här låten kanske inte var något för Eurovision direkt. Såg henne uppträda på Malmöfestivalen i somras, och hon är ju bara grymt skön. Rolig som tusan, och jag tycker att hon gör Joplin-låtarna mycket bra. Och viktigast av allt, hon har världens coolaste tatuering: "Här snubblar man". Klockren!

På söndagmorgonen var jag tröööött... Det är nämligen som så att hönshuset ligger preciiiiis utanför Lindas sovrumsfönster, och jag kan tala om att "Kuckeliku klockan är sju" är bara en stor fet myt! De här tupparna galer precis heeela tiden, oavsett klockslag. Första gången de satte igång hade jag inte ens hunnit somna, skulle gissa på att klockan var ca 1-2 nånting. Sen var de igång igen vid typ 4, och sen vid 7.30 igen... Inte sådär jätteförtjust i tuppar kan jag säga.

Blev en hyfsad lång promenad på söndagen också genom skog och hästhagar, denna gång i SNÖ... (Ge dig nu vintern, för bövelen!) Fast det var mysigt (och ännu en gång tänkte jag "skitbra träning för sessorna, se som de får kämpa!" *störd*).

Sen på eftermiddagen var det dags för min ÖVERRASKNING som Linda fixat åt mig för att jag fyllt år! :) Spännande och roligt, det var längesedan någon överraskade mig. (Tusen tack Linda, du vet precis vad som passar mig!) Min present var att jag blev bjuden på en föreställning med Lindas pappas kör, kallad "Singing planet". Det var verkligen jättebra! Massa blandade och bra låtar, lite kul mellansnack, korreografi och fina kläder. Jag blir alltid så imponerad när jag går på musikal/teater eller liknande, de som uppträder är ju så otroligt duktiga! Det såg kul ut också, synd att man själv sjunger som en skata... Det var väldigt lyckat, och Lindas föräldrar är också alltid så himla gulliga och trevliga. (Hälsa!!)

Utmanad

Jag har blivit blogg-utmanad av Laila. Tydligen går utmaningen ut på att man ur den 6:e mappen ska ta den 6:e bilden och publicera på sin blogg. Himlarns...

Nu måste jag alltså än en gång erkänna exakt hur puckat trög jag är... Har nämligen inte en aning om hur man får in sina bilder i olika mappar... :S Snälla Andy som hjälpte mig att "städa upp lite" i datorn för ett tag sedan (när jag fick småpanik och trodde att min dator redan var "full") har i alla fall sett till att jag nu åtminstone har alla mina foton i 2 olika mappar (alla gamla foton sparade han på en hårddisk som jag inte ens visste att jag hade, LOL! Vad sjutton är "D" liksom?! Vojne, vojne...)

Ja, så jag tänkte lösa den här utmaningen genom att visa er bild nr 1 ur första mappen och bild nr 2 ur andra mappen istället. OK?!

En väldigt dålig bild föreställande Bon Jovi, tagen på en koncert på Jylland i somras. Gubbarna kan i alla fall fortfarande rocka! :)

Prinsessorna myser i mattes säng. Sot-skrot är fortfarande bäbis, söt! :)

Nu ska man tydligen utmana 6 nya personer är det tänkt, hmm. Tror jag väntar en stund med det *tråkmåns* Jag är för ny på det här, har inte så många bloggar jag läser ännu. I alla fall inte några som inte redan fått utmaningen.

Söta söta Lasse :)

Min Lasse (ja, ni vet honom som jag tänker gifta mig med en dag...) var med i intervjuprogrammet "Skavlan" på svt1 ikväll. Jag hade naturligtvis sett fram emot denna höjdpunkt i flera veckor. Första intervjun i svensk television på.... tja, väldigt länge! Typ någonsin. Jag förstår varför, LOL! Han är ärligt talat inte sådär jättebra på det där med att prata, vara öppen, spontan och rolig. Inte bra alls faktiskt. Ungefär som jag *blyg tyst tråkig* (Ok, nu sitter kanske någon där och tycker att jag ljuger så tungan blir svart, för ibland kan jag i och för sig babbla på som tusan. Fast inte när jag känner mig lite obekväm bland folk jag inte känner så väl. Framförallt om det är folk som jag gärna VILL ska tycka att jag är så där härligt avslappad, världsvan och tokrolig...) Socialt handikappad helt enkelt, tror ni man kan få ett sånt där parkeringtillstånd..? Det hade varit gött! :)

Så det blev inte så mycket vettigt sagt ikväll. Men jag loooovar att han, liksom jag, kom på otroooligt bra svar och fyndiga inlägg sisådär 10 minuter efteråt... Hur irriterande är inte det??
Men men, Lasse behöver inte säga så mycket, hans musik och texter talar mer än väl. I programmet körde han en av mina favoriter: "Ingen soldat". Såååå fin. Hittar ingen bra inspelning på nätet tyvärr, ni får helt enkelt köpa skivan! ;)

"Himlen faller ner,

det svider till där kniven skar,

jag har varit vaken hela natten,

känt om hjärtat sitter kvar,

känt om hjärtat sitter kvar..."

Har bjudit mamma på middag idag (Martinas kyckling- & lime-gryta, blev himla god när jag gjorde den också faktiskt *suprised*) Imorgon bär det av till Linda och hennes djur ute i skogen, ska bli mysigt!

PS. Hipp hipp hurra för Anna-panna! :)

*glad*

Väntar lite med att skriva om orättvisor och upprörda känslor, för just nu är jag bara så himla fantastiskt superglad! Så otroligt lättad och megajättedöglad att jag och mina kollegor typ dansade polka på jobb idag! :D

Ordningen är återställd.
Livet är som det ska.
Skönt.

Priset för en motor...

Tadaa! Jag har lärt mig hur man lägger in bilder! *impressed*

Inte bästa kvalisort på fotot kanske, men det föreställer min stackars tuggade arm, så som den brukade se ut efter ett träningspass med Sot... Ja, det är nästan så man skäms litegrann :S

Men jag har som sagt verkligen fått KÄMPA för att få Sot att kampa med leksak (vilket är bra om man vill få upp farten på agilitybanan, för er som inte förstår!) Från början ville hon bara inte ta någon leksak i munnen, och jag fick jobba så pass att jag ibland var nära att ge upp och börja gråta. Men skam den som ger sig! Efter hand blev hon väldigt bra på att hugga tag, och då dessvärre inte alltid enbart i leksaken... :S Men inte kan man då, som inbiten och tävlingsinriktad agilitynörd, fya hunden för detta?! Nejdå, för man är ju så otroligt himla jätteglad över att hunden faktiskt äntligen KAMPAR! Vågade inte riskera att hon skulle sluta igen genom att börja bråka om petitesser som var man får hugga, bita och slita nånstans. Det var bara att bita ihop och take the pain... Nu har hon blivit en aning bättre på att sikta, men visst får man sig fortfarande lite nyp då och då. Värst är när hon är riktigt galen och exalterad (vilket ju är TOPPENBRA, egentligen) och studsar ända upp och biter en i det som ska föreställa triceps ("gäddhänget", ni vet ;)) Det gör så in i h-lvete ont, man får verkligen behärska sig för att inte klippa till hundskrället!

Sot med en av favoritleksakerna. Kuta på bra gör hon i alla fall nu, min älskade lilla tokhund :)

Var iväg en sväng och tränade på gårdagens banor igen i förmiddags innan jag började jobba. Det gick bra, och inte en endaste flick - skööönt! :) Annars har jag mest känt mig upprörd, arg, besviken och lite ledsen idag. Får se om jag orkar skriva nått om det imorgon eller till helgen.

Herrejösses, sängen kallar!

"Father-flicker"

Ledig dag idag - härligt! Som vanligt hade jag en hel lång lista på saker jag borde hinna med att göra, och som vanligt hann jag typ bara med att träna agility... (och att städa, laga mat och bada pälsmonsterna, liiiiite duktig har jag allt varit!)

Men men, sånt är livet. Det var en bra och kul träning i alla fall, och prinsessorna var skitduktiga! *glad* Jag hittade en "tre i en"-kombination på Idas blogg som jag körde (har redan sagt att jag inte är någon Einstein på datorer, så vill ni se bild på övningarna får ni susa iväg till www.agilida.se) Gillar när man kan köra flera övningar på samma kombination, kanske för att jag är en smula lat..? Äsch det är faktiskt lite småjobbigt att släpa runt hinderna själv, speciellt nu när det är svinkallt och allt är fastfruset i marken *vill ha vår, alternativt en inomhushall*

Jag var som sagt jättenöjd med hundarna, dom kutade på superbra och var på hugget båda två. Sot var bäst, Glittra gjorde en del missar i början. Fast det är inte riktigt rättvist att säga så, för egentligen kan det nog i ärlighetens namn ha varit jag som gjorde missarna... :S Jag kör nämligen alltid Glittra först i en ny kombination/bana. Då har jag nämligen själv lärt mig och "fått banan i kroppen" när det är dags för Sot, så att jag är säker på mitt eget rörelsemönster och mina placeringar. Vill ju inte "sabba" min nya hund genom kass och okonsekvent handling, så stackars Glittra får ta dom smällarna. Fast hon är van, hon har "räddat oss" många gånger när jag strulat till det lite ;)

BANA 1:

Glittra missade min "pull through" efter hinder 5 och tog hinder 14 bakifrån istället *hrmm* Blev lite irriterad på henne, för jag gjorde både tydligt armbyte + vred kropp och fötter, och vi tränade faktiskt på just "pull throughs" så sent som förra veckan (dock inte i en sådan här längre kombination). På tredje försöket gick det dock fint. Inte minsta tendens att "flicka" och ta hinder 14 efter pullen som jag trott, och resten av banan flöt också bra. Jag hade dock svårt att hinna fram och placera mig bra för att göra "push trough" mellan hinder 6 och 7. Fast duktiga Glittra lydde handlingen bra, och gjorde värsta långa S-svängen runt mig för att hamna rätt. Jag gjorde framförbyte mellan hinder 8 och 9, och kom på mig själv att göra bytet för tidigt. Det går bra att göra tidiga byten med Glittra, hon gör rätt ändå, men det finns ju också risk att lära dem att ignorera bytet och bli långsamma om man ständigt gör det för tidigt. Måste måste måste påminna mig själv om att inte göra byten förrän hunden verkligen SKA svänga!!

Sot är ju bara en stjärna!! :) Herrejösses vad duktig hon var, det sa bara "svisch" så var vi igenom banan, snabbt och felfritt! OK, det fanns kanske nån stor sväng att jobba på, men vilken känsla! Jag kunde bara le. Hon är en så himla rolig hund att köra, mycket mera "motor" än Glittra. Fast gudarna ska veta att vi jobbat för den där motorn... Alla som sett mina blåmärkiga armar vet hur vi kämpat med "kampen" (Jag såg helt misshandlad ut. Tur att jag inte har någon pojkvän/sambo för mina arbetskamrater hade anmält honom på studs, LOL!) Innan Sot lärde sig leka kamp-lekar och bli galen trippade hon mest runt mellan hinderna, men nu är det minsann fart på den lilla svarta! Men farten innebar såklart att det var ÄNNU svårare för mig att hinna fram och göra en bra "push trough"... Fast när jag vågade lita på att hon skulle ta "pullen" efter 5:an och kunde lämna henne mer så jag fick försprång så funkade det finfint!

Båda hundarna tog starten kanonbra! Jag gjorde en LOP: stod nästan vid tunnelöppningen (nr 3), med ryggen mot hundarna och vänster arm utsräckt. Båda hundarna vred först kroppen lite efter hinder 1 som om de tänkte springa till mig, men ändrade sig och sprang rakt fram istället. Utan att jag behövde göra eller säga något så förstod de själva att de skulle fortsätta och ta hinder 2, ha ha! *ler igen* Vi har aldrig tränat på just denna starten innan, men det verkar som om hundarna kanske begriper det här Greg-systemet bättre än deras matte! :) *puss på prinsessorna*

BANA 2:

Jag började med att köra framförbyten banan igenom. Det funkade bra, förutom att Glittrade FLICKADE på hinder 8 när hon skulle ta hinder 14! Och hon gjorde det dessutom 3-4 gånger på rad!! *Gaaah* Jag vet att det helt säkert är mitt eget fel eftersom jag flickat henne förr på banan (tycker att det kan vara svårt att alltid se om det blir flick eller inte..? Och oftast ännu svårare att lista ut hur man i så fall ska göra istället...), men ändå: *gaaah* Sen körde jag bakombyten rakt igenom, och då blev det enormt mycket bättre flyt kändes det som. Glittra har mycket lättare att själv "läsa banan" om inte jag hoppar in framför henne hela tiden. Kanske för att jag är kass på att göra framförbyten, jag vet inte... :S Det gick i alla fall mycket jämnare och snabbare (fast hon flickade såklart nån gång på samma ställe ändå...)

Jag gillar bakombyten bäst tror jag, delvis pga att jag tycker det är mycket mer spännande! :) När man gör bakombyten måste man lita på att hunden verkligen förstår bytena och svänger rätt. Skulle den inte göra det är man lost liksom. Man är nämligen oftast på tok för långt efter för att kunna "rädda" situationen, medan man om man väljer ett framförbyte är mer "på plats", nära hunden. Liten reflektion jag gjorde idag bara :)

Sot klarade banan med framförbyten perfekt, men återigen kändes det som om det flöt mycket bättre med bakombytena. Men... hon sprang då förbi hinder 10 en gång (de andra gångerna fick hon en ganska stor sväng), och hon FLICKADE även hon en gång på hinder 8 istället för att ta hinder 14!! *suck* Ja ja, jag vet vad vi ska träna på i alla fall! ;)

BANA 3:

Glittra tvekade och tog inte hinder 7 första gången pga att jag, efter att ha tagit upp "serpentin-handen", för snabbt själv började runda hinderstödet och röra mig mot tunneln som var nr 8. Fröken fnittra tycker inte om när klump-matte plötsligt börjar springa mot henne (Shame about the handler!) Sot fick en stor sväng på samma ställe eftersom hon först satsade på raka vägen mot tunneln innan hon såg min hand. Förutom det var det nemas problemas för någon utav hundarna.

Nej, nu är det dags för kvällspromenad!

Grattis på födelsedagen Stoffe!

Din kära mamma skvallrade om att du börjat lyssna på Robbie Williams, och sådant ska uppmuntras tycker jag!! *big smile*

Så varsågod här får du "Karma Killer", en av mina lite äldre favvolåtar som helt enkelt inte får missas!

http://www.youtube.com/watch?v=sn7bJ7oyAK8

Som de flesta säkert räknat ut var detta mest en bra ursäkt för att få babbla lite mer om Rob, jag känner inte Stoffe så hemskt väl egentligen..! ;)

För den som orkar bry sig kommer här lite ytterligare info:
"Karma Killer" (från albumet "I´ve been expecting you") framförs här vid Slane Castle på Irland -99. Jag ÄLSKAR verkligen denna låt (Definitivt bästa låten att spela och sjunga med i riktigt högt när man är heligt förbannad på någon eller något! "Needless to say, I guess you know I hate you, you're so full of sin, even the devil rates you..") Den handlar om Nigel Martin-Smith, fd manager för Take That. För att göra en lång historia kort: Nigel behandlade Rob som skit under tiden han var med i Take That, gav honom till slut sparken från gruppen, stämde honom sedan på alla pengar han ägde och hade, samt såg till att han inte fick släppa någon egen musik på typ ett år. Favoritdelen i just detta klippet är när Rob sjunger "Look what you didn´t take from me, look what you didn´t take from me..." medan han går längs scenen och pekar på det jublande och hoppande publikhavet bestående av ca 80000 pers, GÖTT!! Nigel gjorde Rob´s liv till ett rent helvete, men han kunde inte ta hans talang eller trogna fans ifrån honom :) Annars gillar jag öppningsfrasen skarpt: "Are you cut up?" Jag vet ärligt talat inte helt säkert vad den egentligen betyder, men i min värld betyder det "Är du styckmördad än?" LOL! Klippet är från den gamla goda tiden då mina favoritrockers Fil Izler (galna gitarristen i kilt) och Alex Dickson (sööötaste gitarristen i vit tröja) fortfarande var med i bandet. Oh those memories... *drömmer*


OK, nu blir det inte fler Robbie-klipp på ett tag, promise!