tisdag 29 september 2009

Älskar Lasse så himla mycket att det nästan gör lite ont...


Veckans skivtips:



Nu har jag lyssnat på Lasses nya skiva varje dag i 1,5 vecka, och jag har ännu ingen tanke på att sluta. Gillar den som tusan! Jag menar, bara titeln är ju klockrent jag: "Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen" :) Jag begriper faktiskt inte hur denna man bara kan fortsätta och fortsätta och fortsätta producera jättebra låtar hela tiden, alla med nya jättefina texter och tänkvärda formuleringar. Han är KUNG! Lite annorlunda sound på den här plattan dock, vilket jag tycker är spännande! Vet inte om jag har fel, men jag fick lite Kent-feeling när jag lyssnade på plattan första gången..?? Jag gillar Kent också :) En hel del elgitarrer istället för akustisk gitarr, mandolin och "folkmusik" som på förra skivan! Jag föredrar ingetdera framför det andra, tycker bara att det är roligt med variationen och gillar allt. Fast även om musiken kan skilja sig åt, känns låtarna ändå alltid trygga och bekanta på något sätt. Lasse är ju alltid Lasse liksom! :)


Det här är den BÄSTA låten!!
http://www.youtube.com/watch?v=WVCfLIeC3MM

Japp, "Ett sällsynt exemplar" som fann sin väg in i mitt hjärta redan på Hultan i somras, behåller (inte helt oväntat) översta platsen på min favvo-lista! Den låter dock HELT annorlunda på plattan! Wow, jag blev sååå förvånad. Jag väntade mig ju att få höra den där fina fina balladen *lol* Låten börjar visserligen väldigt fint och naket, men sedan öser musiken på så att man nästan kastas baklänges! Riktigt bra och riktigt effektfullt måste jag säga. Trodde att jag redan älskade låten så mycket som det gick, men faktum är att jag tycker ännu bättre om den i den här versionen. Och som jag skrivit innan, texten är bland det vackraste jag hört!

"...du sätter all din tilltro till en dröm, till sångerna som tar ens liv till slut, din skönhet inspirerar till en lögn, när mörkrets sista trummor dånar ut.."


Det här är den MYSIGASTE låten!!

http://www.youtube.com/watch?v=dSzpyd9YqJU

Ååååh! Det är något med kombinationen av den fina melodin, pianot i början och framförallt sättet Lasse sjunger "Jag fattar alltihop" på som gör mig alldelles knäsvag! Jag älskar att lyssna på den här låten. Och den gör mig av någon anledning tårögd. Tänk om någon kunde sjunga sådär fint för mig nån dag... En lite kul grej är att min favoritlåt på förra skivan var "Jag fattar ingenting" ;)

"..om du repar upp historien, fast den är så dum, om att klia tills det blöder, på en och samma punkt, det där var nån annan, det där var inte jag, förlåt tusen felsteg, den enda som jag kunde va..."


Det här är den ÖSIGASTE låten!!
http://www.youtube.com/watch?v=EJ-G3ZwDLQo

"Jag får liksom ingen ordning på mitt liv" är första singeln från skivan. Den tog ett par lyssningar för mig måste jag erkänna, men nu gillar jag den skitmycket! Det är ju faktiskt så här det är:

"Jag får liksom ingen ordning på mitt liv, det kan vara så förfärligt, det kan vara så bra..."


Jag vet inte om det här är min favoritskiva av Lasse, tror inte det... Han har ju gjort så många! Men den är väldigt väldigt bra, och det ska bli så otroligt kul att få höra de nya låtarna live den 20/11, LÄÄÄNGTAR!!

söndag 27 september 2009

Agilitysvampinjon nr 2 i familjen:


Tjohoooo, WE DID IT! :) Men vi tar det från början...

Jag var länge tveksam till om jag skulle åka til Nybro och tävla, det tar trots allt ca 4 timmar att köra dit. Ännu tveksammare blev jag när jag upptäckte att jag visst jobbade till kl.21 på fredagkväll, och att jag skulle starta i första klassen på lördagmorgon... Fast jag kunde samtidigt inte riktigt skaka bort känslan och tanken som gnagde inom mig: "TÄNK om det är på just den här tävlingen vi ska ta cert??" Tja, jag har väl faktiskt tänkt så inför alla de senaste tävlingarna, man vet ju liksom aldrig riktigt när det blir. Och trots att jag och Sot diskat oss väldigt frekvent på sistone, så har det ändå inte känts som om det där perfekta loppet varit jättelångt borta... Dessutom var det här årets näst sista tävling för vår del (sen blir det ett uppehåll på sisådär ett halvår), klart jag skulle ångra mig om jag stannade hemma!

Veckan innan såg jag inte direkt fram emot att åka, jag var så satans trött. Men sen dagen innan var jag plötsligt jättepeppad och tyckte att det skulle bli kul! Jag hade en sån bra känsla, precis som inför sista dagen på Snapphanefejden (då vi fixade 4 nollor och ett hoppcert till Sot!) Jag förberedde, packade, valde ut min favorit-tröja osv. Vi skulle minsann åka upp och leverera, jag och prinsessorna! Dessvärre var jag sent hemma efter jobb och lyckades sen inte heller somna förrän efter tolv, så visst var jag aptrött när klockan ringde kvart över 3!! Men snälla mamma hade erbjudit sig att följa med så att vi kunde turas om att köra. Inte för att jag kan sova i bilen i vilket fall, men det är ju i alla fall roligare och lättare att hålla sig vaken om man är två. Lars Winnerbäck hjälpte också till ;)

De hade lovat fint väder och sol på tv, men det såg vi inte skymten av. Istället regnade det nästan hela vägen upp, och när vi kom fram var det jämngrått, blåsigt och svinkallt! Nåja..


Glittra hoppklass 3:
http://www.youtube.com/watch?v=Om1xel5eMrA

Glittra var först ut i hoppklassen och gick felfritt. Hon tjuvade i starten, i övrigt var jag jättenöjd med henne. Däremot är jag missnöjd med mig själv... Det var typ ett staket på ett ställe i banan. Jag övervägde att göra en serpentin, men eftersom jag skulle behöva göra ett bakombyte på första hindret var jag rädd att inte hinna placera mig bra, plus att hindrena stod ganska så förskjutet gentemot varandra. Därför valde jag att göra två framförbyten istället, trots att det inte är min starka sida. Och mycket riktigt, jag var sen i bytena och vi fick alldelles för vida svängar... Övriga svängar blev skitbra tyckte jag, Glittra har verkligen blivit duktig på det där. Hon kutade på bra också, och slutade på en 6:e plats.


Sot hoppklass 3:
http://www.youtube.com/watch?v=eegCQ3S3Z3o

Hmf, Sot kutade rätt förbi mig och slalomet, trots att jag tyckte att jag var väldigt tydlig med min hand! Förlorade massa tid pga den omvägen (och var nervöst nära en disk då Sot var påväg in i en tunnel istället..), och vi fölorade ytterligare pga mina kassa framförbyten :/ Men annars gick det kanon! Sot kutade på som en litet skållat troll, och hamnade strax under Glittra. Felfri och en 7:e plats alltså. Attans att hon skulle springa förbi slalomet...


Glittra agilityklass 3:
http://www.youtube.com/watch?v=787LhJmYgtI

Agilitybanan kändes lite knepigare än hoppbanan, fler fällor. Jag var mest nervös för bommen som låg väldigt lockande både när man skulle upp på A:et och direkt efter vippen, men båda hundarna skötte sig exemplariskt! Raksträckan på slutet var också lite bekymmersam då det knappt fanns nån plats för oss förare att springa på! Det var en snabb raka (lång rak tunnel - långhopp - hopp) där man var tvungen att vara före hunden åtminstone efter tunneln för att hinna styra undan från en tunnel som låg precis bredvid långhoppet. Och när jag säger precis bredvid så menar jag precis bredvid! Det var väldigt smalt att ta sig igenom där, så man var alltså tvungen att både springa snabbt och ha koll på exakt vart man satte fötterna... Men det gick! Glittra tvekade lite innan muren. Man tränar ju dessvärre inte så ofta på den, plus att jag tror att hundarna i just den här vinkeln (då de ska runda ena pelaren) kan ha lite svårt att uppfatta hindret först. Bommen har också blivit katastrofal *suck* (hon började trava redan innan nedfarten!), men hon hopade inte i alla fall. Resten av banan är jag nöjd med, hon är så duktig min lilla prinsessa! Felfri och slutade på en 4:e plats!


Sot agilityklass 3:
http://www.youtube.com/watch?v=o6c38qBSAx0

Championatloppet till slut då! Är mycket stolt över Sot-skrot, hon kan när hon vill mitt lilla skräp! :) Bommen var det inte fullt ös på, men efter de senaste tävlingarnas misslyckande då hon stannat och tittat på domaren var jag ändå nöjd (hon brydde sig inte alls om honom). Själv var jag återigen sen i ett framförbyte så att vi fick en stor onödig sväng mellan tunneln och däcket. Däremot tycker jag att jag var ganska iskall då jag räddade en situation strax efter, då Sot var påväg på utsidan förbi ett hinder! Syns inte så mycket av det på filmen, men det var ruskigt nära en vägran. Tycker att Sot jobbade på bra hela vägen, trots att jag ser på filmen att hon dels halkar med ena tassen utanför vippen, dels halkar ner på ena bogen efter ett hopphinder. Min lilla kämpe! :) Jag och Sot hade startnummer 23 och gick in på en andraplats. Vi hade väl nästan 20 ekipage efter oss tror jag, så det var en riktig rysare innan klassen var klar så att man kunde andas ut. Vi lyckades behålla vår 2:a plats, ha ha! Vann gjorde duktiga och supersnabba Emelie och Magda, men Magda är ju redan champion så saken var liksom biff! Sot fick sitt 3:e cert och därmed också championat! :)

Sååå glad och nöjd över att vi åkte till Nybro (trots en lååång dag, körde hemifrån kl.4 och hemma igen kl.19.30). Fyra nollade lopp och ett championat kändes rent ut sagt störtskönt!

Pga vägarbeten fick vi köra en liten omväg. Vi kom då förbi skylten "Duvemåla 1". Solklart var vi ju tvungna att köra inom och kika på hemvägen, "Kristina från Duvemåla" är ju liksom vår absoluta favorit-musikal! (Tja, den ligger åtminstone på delad förstaplats med "Taboo"). Jag ÄLSKAR verkligen musiken, såg föreställningen 4 gånger då den gick. Och jag säger bara en sak: det var en himla tur att det var så svårt att få tag i biljetter, annars hade jag blivit ruinerad! Hade kunnat se den hur många gånger som helst, så fruktansvärt bra. Har hört att de ska sätta upp musikalen i USA nu. Önskar att de satte upp den igen här hemma också...


















"Du måste finnas", "Guldet blev till sand" och "Vildgräs" är ju helt fantastiska låtar som jag tror de flesta redan hört. Jag tänkte dela med mig av två andra låtar ur musikalen som också ger mig gåshud: "Här har du mig igen" och "Hemma" (mammas favorit). Helen Sjöholm och Anders Ekborg är... äsch jag saknar ord... Och Peter Jöback med för den delen!


"Här har du mig igen"


"Hemma"


När vi långt om länge kom hem igen (kl.19.30) firade vi med glass! Matte (="glass-snobb") fick Ben&Jerry Chocolate Macademia (rekomenderas!) och prinsessorna fick GB´s jordgubb/vanilj. Mycket gott, och välförtjänt tyckte vi! :)

fredag 25 september 2009

By the way...

...har ni sett så SNYGG nya officiella videon blev?!

http://www.youtube.com/watch?v=ppGc89U4rAE


Tänker inte tjata mer, för jag utgår såklart ifrån att alla som läser här redan har köpt 5th Sonic Brigades debutalbum! ;)

torsdag 24 september 2009

Tre på raken!

Tre bra dagar alltså! Är det ens tillåtet, haha! Efter min toppenfredag följde 2 dagar med mysiga, lagom stora och ganska lyckade tävlingar.

AGILITYTÄVLING TRELLEBORG

Hoppklass 3: YES, nu är trenden bruten! Jag VISSTE väl att vi kunde! :) Sot och jag startade som nummer 2 i hoppklassen (hatar att ha tidigt startnummer) och satte en nolla, skööööönt! Jag svävade på moln efteråt, var så himla himla glad att det inte blev en disk igen. Loppet var dock ganska skakigt, Sot var påväg åt fel håll ett par gånger (hinderna stod väldigt trångt i mitten, ovanlig slalomingång och det fanns två stycken "fel tunnelöppning"...) men jag hann stoppa henne. Det var nervigt som tusan, och jag är stolt över att jag lyckades hålla ihop! Förlorade mycket tid på "utsvävningarna", men jag brydde mig inte om någon placering, ville ju bara gå i mål nolla :) Fast det är klart, när speakern en bit in i klassen sa att vi låg i ledningen började man ju fundera och hoppas lite på cert... Men det var till slut 3 stycken som körde om oss så Sot hamnade 4:a (certet gick till 1:an Dixie, kul tyckte jag, hon har verkligen varit kanonduktig på sista tiden!) En av dom som körde om var Glittra!! Japp, hon var minsann snabbare än lillasyster den här gången :) Duktiga lilla Fnittra, 3:a blev hon!

Agilityklass 3: Liksom hoppklassen en kul bana, lite varierad med några framförbyte, några bakombyten, en treadle osv. Sot tvekade och stannade till lite på bommen nedfart (störd av domaren), men körde sen vidare, lite väl fort... Hon tog visst däcket istället för vippen, hrm! Hundarna hade i och för sig riktning rakt mot däcket då de hoppade snett över hindret innan (jag tänkte på det redan på banvandringen), men så länge jag varken med kropp eller röst säger att hon ska ta det ska hon bannemig låta bli! Visst hade jag kunnat ryta kraftigare på henne, men jag tyckte faktiskt inte att det skulle behövas. (Jag ropade och jag hade riktning mot vippen -HALLÅ! Det är ingen jäkla nybörjarkurs vi är på..) Det blev en disk igen alltså, men jag lyckades hålla mig på gott humör ändå. Framförallt sedan bästa Glittra gick in och gjorde ännu ett kanonlopp! Jag hade ingen koll på hur det gått för de andra ekipagen, men vi startade i slutet av klassen och fick ganska snart efter målgång reda på att vi VUNNIT. Wow! Det var riktigt kul :)

Riktigt fint sommarväder var det också, trevliga människor på plats, och färdigtävlade toktidigt. Suveränt!


Bästa Glittra

AGILITYTÄVLING HÖÖR

Nästa dag var det dags för tävling i Höör. När klockan ringde undrade jag tyst för mig själv (för ungefär milonte gången..) om det egentligen är riktigt normalt att frivilligt stiga upp halv 6 var och varannan helg..?? Men faktum är att när vi väl var på plats och steg ur bilen tänkte jag istället "Åh vilken helt underbart härlig morgon, vilken tuuuur att jag inte ligger hemma och sover bort det här vackra!" Ja jag vet, det låter som om jag blivit gammal, men det har jag ju! ;) Det var isande kallt (ryktet säger 5 plusgrader), men alldelles klar och frisk luft, vindstilla och sol. Härligt!

Tävlingen bjöd på två riktigt roliga banor tyckte jag! Roliga att springa menar jag då, tävlingsmässigt var det inte mina favoritbanor direkt... Vill ju gärna ha lite svårare banor för att ha bättre chans på placering, banor där det inte bara är snabbast vinner som gäller. Men men, vi hade i alla fall kul jag och hundarna! :)

Hoppklass 3: Glittras hopplopp var jag grymt nöjd med, hon är så himla rolig att springa med just nu! Hon är snabb (för att vara Glittra), svänger bra och är liksom med och på hela tiden. Vi gick imål nolla, men tyvärr förlorade vi tid på slutet. Jag hade planerat ett bakombyte på näst sista hindret, men när vi kom dit låg jag före Glittra och tvingades vänta in henne. När jag saktade upp gjorde hon också det... Om man vill plåga sig själv med att vara sådär äckligt efterklok så skulle jag naturligtvis improviserat och kutat vidare den lite längre vägen runt hindret istället, jag låg ju trots allt före och borde ha hunnit... Men det har ju också visat sig förr att just improvisation inte är min starka sida, så. Ja ja, vi slutade på en 16:e plats. Lite besviken då jag själv tyckte att vi gjorde ett riktigt bra lopp (förutom slutet), men hundarna i toppen var GRYMT snabba. Jösses vilka lopp! Sot då.. Det var ett ställe där tunneln låg väldigt tight på efter ett hopphinder som jag oroade mig lite för (hundarna skulle INTE ta tunneln). Hade ingen som filmade loppet så jag vet faktiskt inte riktigt vad som hände, men jag tänkte väl förmodligen för mycket på det och glömde bort att handla min hund fram tills dess. Sot stack av någon anledning förbi hopphindret (dock inte in i tunneln) så vi fick en vägran. Sedan blev det disk då jag min vana trogen gav upp :/

Agilityklass 3: Snabba ryck till agilitybanan. Jag hann precis gå imål med Sot innan banvandringen började, och sen hade jag bara 4 starter mellan hundarna *puh* Ganska kul början där man tog ett gång hopphinder och en tunnel fram och tillbaka några gånger, och en knepig slalomingång där det stod ett hopphinder typ mitt ivägen. Sot började och var såååå himla duktig! Riktigt riktigt kul att springa med, öste på med kraft i stegen precis som jag vill ha det. Sist jag fick den här känslan var hopploppet i Bjuv när vi kom 2:a. Tyvärr så stannade hon återigen på bommens nedfart då hon kände sig trängd av domaren.. :( Jag fick lockat ner henne på kontaktfältet och vi fortsatte, men man märkte att hon blev lite låg och störd av det (tja, jag med..) så vi fick en vägran på ett hinder strax efteråt. Så fruktansvärt TRÅKIGT! Hon vet ju vad hon ska göra (på träningen dyker hon ner i 2/2-position), men hon har blivit så osäker på folk efter lydnadstävlingarna. Jag är säker på att det är den påtvingade tandvisningen som ställt till det, helvetesjävlaskit. Sot som alltid varit en så glad, vänlig och social sheltie, nu tycker hon att alla folk som kommer nära henne är skummisar. Det räcker att nån vi möter på promenaden tittar på och pratar med henne så börjar hon voffa och rygga undan. Skittrist! Och inte särskilt kul att sabba agilitykarriären bara för att vi försökte oss på att leka lydnadproffs några gånger... :/ Glittra var fasligt taggad när vi skulle in på banan (hade bundit henne i ett staket nära banan medan jag och lillasyster sprang) och kutade på som tusan. Detta loppet kändes också superskönt, team Linda&Glittra på topp liksom. Nja, nästan... När vi kom imål hörde jag att vi fått 5 fel på bommens kontaktfält, tusan också. Jag tyckte verkligen att hon var på, men det har ju varit Glittras akilleshäl senaste tiden så det var hon väl inte då. Nåja, jag var i alla fall jättenöjd med båda prinsessorna.

Efter tävlingen åkte jag till Asmundtorp och hälsade på och åt middag, och sen gick jag och mamma på bio ("Flickan som lekte med elden"). Mycket nöjd med min helg! :)

Och nu är det snart dax för nästa helg! Jag är verkligen såååå sen med mina uppdateringar... :S

fredag 18 september 2009

ÄNTLIGEN en bra dag! :)

Jag har haft en riktig toppendag idag, believe it or not, he he! Har varit ledig från jobb, så jag började med en välbehövlig sovmorgon. Efter frukost åkte jag och prinsessorna till Bokskogen och gick "milen". Jag ÄLSKAR att vara ledig på vardagar, vi mötte knappt en kotte på hela vägen trots helt UNDERBART väder! :) Det var riktigt härligt. När vi kom hem lagade jag mat, badade hundarna och städade. Kände mig sjukt nöjd med mig själv efter det faktiskt.

Och jag fick min belöning minsann! Det kom nämligen ett litet paket med posten, från CDON. De har skickat Lars Winnerbäcks nya skiva till mig, 3 dagar innan officiell release!!! *WOHOOOO* Jag som har gått och räknat dagarna och så plötsligt bara låg den där på hallgolvet, "Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen" :) Jag skriver mer om den nån annan dag, vill lyssna lite till först. Men no surprise, den är BRAAA!!

Som grädde på moset har det ju dessutom precis varit "the tv-kväll of the week" :) Först var världens bästa Johan Boding med i "Doobidoo", och sen sjöng älskade Lasse för mig i "Skavlan". Japp, idag är jag en LYCKLIG människa! :)

Imorgon är det dags för agilitytävling i Trelleborg, och på söndag i Höör. Lite blandade känslor :S Jag älskar att tävla agility (speciellt eftersom det verkar skulla bli fint väder också), men jag vet inte om jag orkar bli besviken en gång till... Vi får se, håll tummarna!

Det pågår Agility-VM nere i Österrike den här helgen, och jag önskar så att jag kunnat vara där och titta och heja :( Mina klubbkompisar Mette&Tux och Martina&Troya&Csilla är med i år, snacka om att man är stolt! Skickar ett helt gäng lyckosparkar till er!! Individuella loppen börjar imorgon, det lär bli förfärligt spännande. Idag har det varit laglopp, om jag förstått rätt så ligger Sveriges small-lag 6:a inför finalen och medium-laget 7:a, heja heja! Bästa Tjabo sänder live-film därifrån via AGIF´s sida, men eftersom jag har seg dator och segt bredband så funka det inte för mig... :/ Har försökt kolla men man blir bara frustrerad! Jag får liksom se en stillbild på en sheltie som kör, sen tar den 2 galoppsprång, stillbild igen, en pudel på banan, stillbild, pudeln hoppar ett hinder, stillbild, en jack russel, stillbild, tar 3 galoppsprång, stillbild på en annan sheltie...

Nej, nu kanske man ska gå och bädda ner sig så man är pigg och vaken tills tävlingen imorgon... Natti!

Skitdagarna avlöser varandra...

Ja juheda mig, ska det aldrig ta slut? I fredags morse råkade jag svimma och tjongade huvudet rätt in i väggen innan jag föll ihop på golvet. Fy fasiken vad ont det gjorde! Fick en stor bula i pannan, märkligt skrapsår på halsen, blåmärke på handen och j-vligt ont i ryggen och över revbenen. Fast mest var det läskigt... :S Vet inte vad det berodde på, men min gissning är en kombination av stress (helt slutkörd pga jobb) och att jag slarvat med att äta. Hoppas det i alla fall, så att det inte är något allvarligare. Tror inte att jag var avsvimmad så värst länge, men det är obehagligt att trilla ihop sådär när man bor själv... Jag brukar kunna må illa och bli skakig på morgnarna ibland om jag hoppat över kvällsmaten, men det går alltid över när jag äter. Nu har jag placerat ut små paket med kex och druvsocker i hela lägenheten + i bilen + på jobb för säkerhets skull!

Mådde ju som ett misshandelsoffer med huvudvärk efteråt, men jag gick till jobb ändå. Vet ju att vi inte har några vikarier, och ville inte att stackars Camilla skulle stå själv med alla patienterna på morgonen... Plus att jag gärna ville vara med och grilla på jobb på kvällen, och det kan man ju inte riktigt göra om man sjukar sig... Nåja, det gick rätt ok att jobba och grillfesten var riktigt kul! :) Stannade dock inte jättelänge eftersom jag och flickorna skulle tävla tidigt morgonen efter.

Agilityävling på Sofiero alltså. Hade sett fram emot denna tävlingen jättemycket! Skulle egentligen ha jobbat, men offrade en semesterdag för att kunna vara med. Det är trångt och jäkligt på Sofiero-utställningen (ingen plats att värma upp på och man får praktiskt taget armbåga sig fram till starten), men det brukar ändå vara kul. (Förutom alla korkade utställningsmännsikor som hysteriskt försöker tränga sig i veterinärbesiktningskön, kör på en med sina vagnar eller tar och "sneddar" över agilitybanan mitt under pågående banvandring... Jo, det hände faktiskt förra året, helt galet! Skulle vilja se vad de hade sagt om jag hade sneddat genom BIS-ringen..) Oftast mycket publik och nästan alltid fint väder, så även denna gång! Dessutom var det domaren från Österrike som ska döma VM till helgen som var där, och det var ju lite speciellt :)

Jag var både lite trött och lite mörbultad, men det kändes ändå ok att springa. Banorna var riktigt kul och flytiga, och jag tänkte att nu ska trenden minsann brytas! Jag var riktigt peppad att försöka ta ett cert till med Sot, men who was I kidding?? Vi fixade den här dagen disk nr 9 och 10 på raken... I agilityklassen hade jag varit orolig för en ganska svår slalomimgång (dock på inget sätt omöjlig), och japp, det var där det blev fel. Antar att vi kunnat klara den om jag varit lite snabbare i benen så att jag hunnit styra ut mer, men... Jag blev besviken på missen, och tappade sen in henne i en tunnel för mycket. Hoppklassen började med 3 hinder på rad och sen en snäv sväng tillbaka. Jag stod så att jag gjorde en mini-mini-LOP. Sot har klarat tusen gånger svårare grejjer tidigare, men valde att svänga in mot mig istället för att ta det 3:e hindret?! Jag fattade ingenting... Återigen var det som att all luft gick ur mig, jag glömde banan, skämdes och sprang kortaste vägen ut istället. Usch, jag var så besviken att jag nästan började gråta! På allvar alltså. Hade jag varit själv hade jag gjort det, jag var så fruktansvärt ledsen. Jag har ju diskat mig hundratals gånger tidigare (det hör till sporten, inget konstigt med det), men just nu känns det av någon anledning tungt. Det gör ont att hela tiden vara så nära. Vet ju att vi kan, egentligen... Sot gör delar av banorna superbra och det är oftast bara smågrejjer som blir fel, men det står liksom ändå DISK i resultatlistan och det gör att jag känner mig så jäkla kass. Ännu jobbigare är det när det går så himla himla bra för alla andra. Två av mina klubbkompisar är liksom just i denna stund och tävlar VM i Österrike. Japp, VM!! Och andra vinner eller plockar cert på löpande band, även hundar som är betydligt yngre än Sot. Jo, jag ÄR väldigt glad för deras skull, det är jag verkligen. Och nej, jag vet att de i verkligheten inte alls lyckas varenda gång heller. Men ibland bara känns det så, och jag råkar väl vara på ovanligt neggo-humör...

Hade jättesvårt att ladda om för att köra sista loppet med Glittra, jag kände mig helt tom. Vi gick iväg och satte oss en bit bort en stund, och jag förökte få vara lite ifred. Vilket inte var så lätt i folkvimmlet... När det var sisådär 4 hundar kvar innan det var vår tur gaskade jag upp mig, och det gick faktiskt rätt bra. "Klippan" Glittra gjorde 2 felfria lopp, men hon kändes lite långsam, framförallt i agility-loppet. Jag kollade inte våra resultat förrän dagen efter på internet, men då såg jag att hon faktiskt kommit 5:a och 7:a. Tycker att det är helt ok av 40 hundar, så då blev jag liiite gladare :) Fast det är ju Sot jag vill att det ska gå bra för just nu... Glittra har redan sina championat och är färdigkvalad till SM. Hon har inte så mycket kvar att tävla om i år :/ Lite shopping gjorde förståss också att det kändes en smula bättre i alla fall. Köpte 2 nya tygburar, ett par träningsbyxor, 4 koner och en massa hundtugg :)

Men sen när jag körde hem pajjade bilen... Det började låta och döna som fan, och utan att vara någon expert eller så gissade jag på att det gått hål på avgasröret eller ljuddämparen. *Suck* Hade en helvetesdag på jobb på söndagen, och en till likadan på måndagen... Såååå mycket att göra! 13 djur på iso (kräk-och diarréavdelningen för er som inte vet...) och typ 20 till på vård. Aptrött körde jag in på bilverkstaden för att höra om de kunde fixa lilla bilen. Lilla bilen hissas upp, och vi ser båda med förfärad min hur hela avgasröret är av. Kaputtski. Farbror bildoktor skrämmer mig genom att säga att hela avgassystemet måste bytas, och för besväret kommer jag att bli skyldig nära 8000 kr!! What the fuck, hur är det möjligt?? Han var i alla fall snäll och bultade ihop eländet lite provisorisk så att jag åtminstone kunde köra därifrån. Jag körde tillbaka till jobb och grät en skvätt inför mina arbetskamrater (småpinsamt), och körde sen hem och fortsatte böla i min ensamhet. Grejjen är att min kompis har en exakt likadan bil som jag (fast den är ett år yngre och har gått 5000 mil mindre!), och den blev nyligen dömd till skroten... Bokade besiktning till dagen efter för jag ville se om bilen skulle få fler dödsdomar innan jag övervägde om det är värt att lägga så mycket pengar på den. Usch vilken ångest! Jag har liksom inte råd att köpa en ny bil just nu :/ Tyckte att jag la ganska mycket pengar på bilen jag har nu, och räknade definitivt med att ha den i mer än 4 år!

Men men, efter att ha haft världens ångest hela kvällen och knappt sovit något på natten, så sa i alla fall den mycket snälla besiktningskillen att min bil inte alls behöver dödas ännu. Jag behöver inte ens byta hela avgassystemet utan det räcker om någon "svetsar ihop det litegrann". Puh!! Jäkla bilverkstadsgubbar som alltid ska försöka lura en bara för att man är tjej, hatar det! *GRRR*

torsdag 10 september 2009

MY SECRET

Har precis bokat biljetter åt mig och Linda för att se Anna Ternheim på Victoria här i Malmö den 2/12, och nu längtar jag plötsligt som tusan. Victoriateatern är ett så himla mysigt ställe, jag tror att Annas fina melankoliska låtar kommer att passa perfekt där! Och det bästa av allt är nästan att det är "picknick-teater" :)

Anyway, sitter nu och lyssnar lite på youtube och tänkte att jag skulle dela med mig av min absoluta Anna-favorit: "MY SECRET". Började nästan gråta första gången jag hörde den, texten var så perfekt... Den stämde in precis på hur jag kände och vart jag befann mig i livet just då... Alla människor har väl sina "ups & downs". Under mina "downs", när tröttheten och hopplösheten tagit över, när jag inte kunnat finna någon glädje eller mening överhuvudtaget, har alltid musiken hjälpt mig till slut. Jag var riktigt nere på botten en gång, men så hittade jag något och någon jag gillade. Gillade mycket... Så jag tvingade mig själv att resa mig. Tvingade mig själv att åka iväg på koncerter. I början var det jobbigt, men efter ett tag gick det lätt. Jag upptäckte ju att jag mådde så mycket bättre efteråt! Jag fick njuta av musiken. Bli berörd. Skratta. Träffa folk. LEVA! :) Jag åkte på många koncerter, och jag åkte långt. En del av mina vänner och bekanta tyckte att jag var galen och förstod inte alls att jag gav mig iväg, gång på gång. Men man ska göra saker som får en att må bra, och jag mår bra av musik. Jag älskar att gå på koncerter, och känner ofta "det är här jag passar in, här hör jag hemma". Det är underbart. Och so what om jag råkar bli lite förälskad i nån på kuppen..?! :S Det är kanske inte den sortens kärlek, ingen kärlek som nånsin kommer att leda någonvart. Men det är fortfarande KÄRLEK, och kärlek är aldrig dåligt!

Jag var på en föreläsning för 8-9 år sedan. Kommer inte ihåg vad den egentligen handlade om nu, men det var en mening hon sa som etsat sig fast hos mig. Hon pratade om hur folk ibland kan vara så snabba att döma andras förhållanden (om det tex är stor åldersskillnad, personerna är väldigt olika etc) och säga att "det där kommer aldrig att hålla". Men so what, sa hon, "Vem skulle tacka nej till en bukett blommer bara för att de kommer att vissna?" Det var så otroligt bra sagt tyckte jag! Allting varar inte för evigt, men om man kan vara lycklig här och nu så är det bara att tacka och ta emot. Om det sen bara varar en timme/dag/vecka eller ett år... ja, då har man i alla fall varit lycklig den timmen/dagen/veckan eller året!

Vi kan alla dö imorgon, så älska vem f-n ni vill, gör saker ni blir lyckliga av, och skit i vad andra tycker! Det är det som är livets hemlighet tror jag ;)

Hmm, det blev visst en lång utläggning det här... Ville bara försöka förklara varför den här låten betyder så mycket för mig. Lyssna nu nedan, den är fantastiskt fin!






Anna Ternheim "My Secret"

Today
must have been one of the strangest days
Some would say that you won’t find
love that way
The best days are not planned
by common sense
By lack of time
You just happen to be
where everything feels fine
It’s a new secret I have found

From today
I'll change my priorities around
I’m no longer in command
and people say I’m off solid grounds
and you're to blame
But they don’t understand
people never do
It's confusing
I don’t expect them to
It’s a new secret I have found

Today
must have been one of the strangest days
I found a place where I could stay
And people say
that it will kill me
But they don’t understand
People never do
but it makes sense to me
to be senseless
to change my plans for you
It’s a new secret I have found
And I'm off solid grounds for you

söndag 6 september 2009

Helvetesjävlaskittävlingar i Kungsbacka och Lund... Kanske dags att skaffa en ny hobby??

Japp, ibland undrar man vad man egentligen håller på med. Speciellt sådana här dagar, då man frivilligt spenderat 6 timmar i blåst och ösregn... Och BETALAT för det dessutom! Jag fryser FORTFARANDE, och hela lägenheten luktar sunkigt av alla våta kläder och sura fotbollsskor. Till vilken nytta liksom, när man ändå är så j-kla kass??

Nej, våra 2 senaste tävlingar är verkligen inget att skryta med. Förrförra helgen var vi iväg till Kungsbacka. Jag hade anmält mig innan prinsessorna var färdigkvalade till SM, men nu när vi plötsligt inte längre "behövde" åka kände jag verkligen inte för det. Det är ju en bit att köra trots allt, men jag hade ju redan betalt... Och mamma och syrran erbjöd sig att följa med och dela på körning/bensin ifall vi körde inom Freeport (märkes-outlet i Kungsbacka), så okidok!

Det blev en lååååång dag och tävlingen gick seeegt. Och resultatet? Bläh bläh bläh och bläh. 3 disk och ett lopp med 5 fel. INGET att ha. Fast när jag tittat på loppen (systeryster filmade som vanligt) så är jag ändå riktigt nöjd med delar av loppen. Sot gjorde verkligen ett kanonbra agilitylopp! En ren fröjd att se faktiskt :) Riktigt snabb och alla kontaktfälten var perfekta, precis som jag vill ha dem. Men... Allting överskuggades av en dödssynd: Sot gick bakom ryggen på mig redan efter första hindret och slank in i en tunnel som vi skulle förbi. Man FÅR inte göra så! Glittra gjorde också ett bra agilitylopp, förutom att hon hoppade bommens kontaktfält... *sliter mitt hår* Jag FÖRSTÅÅÅR inte.. De 4 första åren vi tävlade missade Glittra ett kontaktfält! ETT!! Vad sjutton hände??

I hopploppet begick Sot dödsynd nr 2 och totalignorerade en threadle trots att jag var väääldigt tydlig! Skit också, hon kan ju det egentligen. Glittra missade en tunnel pga att jag var otydlig och slarvade med styrningen efter att jag trodde att hon hade förstått. Helt mitt fel det där.

När vi körde från Kungsbacka kunde jag i alla fall se lite positivt på tävlingen trots allt. Det hade varit fint väder, och hundarna hade kutat på bra. Hoppbanan innehöll flera rakor där de fick ösa på ordentligt, och jag tänkte att det ju var bra att de fått göra det inför kommande tävlingar. Men återigen: Men... Min positivitism hann försvinna innan vi var hemma igen. Pga av lite missöde med bilen (punktering..) var vi nämligen inte hemma förrän kl.00.30 på natten... Och just det, vi hade ett mindre missöde med bilen på vägen upp också, men mamma tycker inte att vi behöver berätta om det... ;)

Idag var det tävling i Lund. Sköööönt, hade jag inbillat mig innan... :S Det är ju "nästan hemma", och klass 3 skulle dessutom inte starta förrän kl.13. Sovmorgon - lite förmiddagsfix - snabbt dit och köra 4 lopp - kanske ta ett cert eller championat till och med - sitta i solen och snacka lite med folk, ingen vits att ta tältet med sig - hemma igen i bra tid för lite lördagsmys... Njet! Mer eller mindre ösregn hela tiden vi var där, dyblöt efter 5 minuter trots regnkläder, och loppen gick skit :/

I hopploppet betedde sig Sot som om det var hennes första klass 3-tävling någonsin! Tror att vi gjorde så många fel man kunde på banan, sisådär 4-5 disk minst! *pinsamt* Har ju mest tränat fart på sistone, med framgång uppenbarligen, och då har fröken Sot visst plötsligt glömt hur man svänger. Tjohoo vad det flöt iväg överallt, och kom det hinder ivägen så var det ju bara att ta dem med! Maj Gadd... Att det bara kan gå så illa, trots att man på startlinjen känner att "Yes, den här banan grejjar vi, nemas problemas". Hur lyckas man få en så snedvriden världsuppfattning?? Glittra diskade sig bara en gång... Pep in i en tunnel för mycket. Det var visserligen en ganska svår fälla, men Glittra ska liksom föreställa rutinerad. Fy vad kass jag kände mig.

Höll på att hacka sönder tänderna och skaka knäskålarna ur led innan det blev dags för agilityklassen, och i efterhand kan man ju undra varför jag inte gjorde som smarta Jennie och drog hem istället... Sot sprang på bra igen, men stannade och tittade misstänksamt på domaren på bommens nedfart (borde hon inte ha vant sig vid närgångna domare vid det här laget?) Slalomingången satt i alla fall klockrent (duktig hund!), men sen valde hon fel tunnelingång trots att jag dels gjorde ett bakombyte för att svänga henne, dels faktiskt hann skrika på henne hela 3 gånger innan hon var inne i tunneln. "Sot, Sot, SOOOOT!!!" Kom till och med ihåg att använda hennes namn istället för "här", men det var ju ändå föga effektivt... Blev faktiskt riktigt irriterad på henne när hon så uppenbart sket i mig. Glittra fick 2 vägran tror jag, när jag trängde henne i 2 snäva bakombyten. Vi har haft det problemet tidigare (hon stannar eller backar undan när hon tror att vi ska krocka), men under hela sommaren har det funkat så himla fint så jag var lite oförsiktig. Nåja, vi kunde i alla fall bege oss hem direkt sen, utan att behöva vänta på nån prisutdelning ;)

5 tävlingar kvar på säsongen nu, jag hoppas verkligen att vår otur vänder snart... Åtminstone för mig och Sot-skrot, vi har diskat de 8 senaste loppen! *Hmm* Vi är ju agilitynördar på heltid (tja, i stort sett), det borde gå bättre... Annars får jag kanske överväga att skaffa en ny hobby. Förslag mottages! ;)