You say we don´t know you.
You´re right, we don´t.
But we know more than you think.
You may not intend to,
but you give yourself away.
Every line on your face.
Every look in your eyes.
Every smile.
Every tear.
Every word.
Every song.
You say we don´t know you.
You´re right, we don´t.
But we´re living your life.
In our minds we go wherever you go.
We go up.
We go down.
We´re happy and proud.
We´re sad and scared.
We´ve met all your demons.
We know your worries and fears.
We´re always by your side.
Can´t you see us?
You say we don´t know you.
You´re right, we don´t.
But we can feel you.
Though we´ve never met
you´ve touched us in a million ways.
Like noone ever have.
Like noone ever will.
Soft and tender.
Powerful and strong.
You´ve blown us away.
We can´t resist.
We´ll never forget.
You say we don´t know you.
You´re right, we don´t.
But we do love you.
It´s a love you´ll never know.
A love you´ll never feel.
You´ll never meet us.
Never love us back.
We don´t expect you to.
It´s just sad you´re not aware,
of how much we really care.
You say we don´t know you.
You´re right, we don´t.
That´s why we´ll never bother you.
We leave you alone.
Won´t get in your way.
We don´t want to hurt you,
never cause you any pain.
But we´ll always be by your side.
We stay in the shadows.
Keep loving you from afar.
Every day.
Every minute.
Every smile.
Every tear.
Every song.
You don´t know us,
but we know you so well...
/Linda.
torsdag 30 april 2009
tisdag 28 april 2009
Mysigt med mise på besök!
Jag vet att jag tjatar om sheltieprinsessorna i vart och vartannat inlägg, men faktum är att jag ju har ytterligare en prinsessa: Prinsessan Idis!
3:e prinsessan Idis är en "hittekatt" som jag tog hand om för en massa år sedan. Hon blev inlämnad på djursjukhuset (min arbetsplats) mitt i kalla vintern, med förfrusen svans och livmodersinflammation. Hon blev opererad, ingen ägare kom och hämtade henne, och the rest is history...
Idis bor hos mina föräldrar nu. Dels för att de har villa med trädgård, och dels för att Sot dessvärre förutom sin dammallergi också är lite allergisk mot katt. Vilket är tragiskt eftersom Sot-skrot verkligen ÄLSKAR Idis! Men men, vi hälsar på henne (och tja, päronen) ganska ofta, och ibland får hon komma och bo hos oss nån vecka. Som tex nu. Anledningen är att hon ska följa med mig på jobb imorgon för att ta ett blodprov. Hon har börjat dricka och kissa mycket, så jag är lite orolig för hennes njurvärden... Hon blir trots allt 12 bast i år. Hon mår som en prinsessa i övrigt, men ändå bäst att kolla...
Idis är kanske inte vackraste katten i världen (knubbig, korta ben, sneda öron, ingen svans och få tänder..), men ändå VÄRLDENS GOASTE!! Hennes intressen är äta, sova och kela. Ja, och nån gång ibland kan hon tänka sig att gå ut och sola lite på altanen, lukta på blommorna i trädgården eller lägga sig och sova under en buske :)
Här följer lite bilder på min lilla kise-mis. Även om hon kanske bara är söt i en mattes ögon, så brukar hon ändå lyckas charma alla med sin mysighet! Och hon ÄR faktiskt ganska gullig när hon sover... ;) Vid vaket tillstånd har min älskling bara ett enda ansiktsuttryck: Butter.
Trött mise
I sin älskade "snoozzee-korg"
Fröken Butter
Solar magen
Bästa kompisar
Hela gänget väntar på att få hugga in på "jultallrikarna"
Sötaste lilla katten
Som huvudkudde åt Vincent (min brorson)lördag 25 april 2009
Laila är snällast i hela väääääärlden!!!
Ja jag vet att det är snortidigt, men jag måste ändå bara få skriva att Laila just nu är min favoritperson i hela världen :) Inatt, strax efter kl.01, ringde min mobil. Det var partaj i andra änden, och gulligaste Laila lät mig vara med på ett hörn och lyssna på en låt! Jag kunde inte urskilja ett enda ord *LOL* men det lät himla bra!! Jag blev i alla fall alldelles lycklig och varm i hjärtat :)
När samtalet avslutades ville jag bara hoppa in i luren och på så sätt försöka transportera mig själv till Gävle... Åååh vad jag längtar tills jag själv får möjlighet att se 5th Sonic Brigade live... Just när jag skulle börja tycka lite synd om mig själv igen, ringde mobilen EN GÅNG TILL! Jag fick höra "The whooo song" också *glad* Jag låg och diggade som tusan i sängen, den är bara såååå cool!
Laila, nästa gång vi ses kommer jag att pussa ihjäl dig!!
Nej, nu måste jag snart pipa iväg till jobb...
När samtalet avslutades ville jag bara hoppa in i luren och på så sätt försöka transportera mig själv till Gävle... Åååh vad jag längtar tills jag själv får möjlighet att se 5th Sonic Brigade live... Just när jag skulle börja tycka lite synd om mig själv igen, ringde mobilen EN GÅNG TILL! Jag fick höra "The whooo song" också *glad* Jag låg och diggade som tusan i sängen, den är bara såååå cool!
Laila, nästa gång vi ses kommer jag att pussa ihjäl dig!!
Nej, nu måste jag snart pipa iväg till jobb...
fredag 24 april 2009
Hinner inte med...
Hmm, vet inte om jag egentligen är skapt för att vara blog-innehavare, jag hinner ju aldrig med att skriva!
Nåväl, nu är prinsessorna bortlämnade till mamma och pappa (så att de kan få vara ute och sola pälsen i helgen, till skillnad från deras matte som måste slavarbeta... *orättvist*) så jag ska väl klara av en snabb uppdatering av veckan som gått!
Har hunnit med 2 agilityträningar. Jag har tänkt ut en plan för vad jag ska träna, men båda gångerna när jag kom till klubben har det redan stått en färdigbyggd bana/kombination med nummer. Det är man inte direkt bortskämd med, så jag kunde inte låta bli att köra dem istället för det jag egentligen borde träna på... :S Fast ena gången tränade jag litegrann på vippen också, och andra gången blev det lite hoppteknik (vanliga grids och progressive grids). Kombinationen var jättekul, och innehöll faktiskt 2 saker som fanns med på min "träningslista": ett ställe där det var risk för flick och ett bakombyte på säcken. Inga problem, en del stora svängar bara. Banan funkade också bra förutom en svår ingång till vänsterslalom (typ 90 grader) där det stod ett hopphinder precis i jämnhöjd (så att man inte kunde tränga eller styra ut hundarna). Ingen av flickorna klarade detta... :(
I tisdags var jag, Jennie och Jenny och såg "Män som hatar kvinnor". Kul, jag går så sällan på bio! Har precis läst boken och ville absolut se filmen. Den var bra (men som alltid när man läst boken innan satt jag och tyckte att det gick för snabbt och att de hoppade över en massa), otäck som tusan... Lisbeth är min idol, shit vad tuff hon är! Ser fram emot att läsa bok 2 och 3 nu.
Igår var jag hos sjukgymnasten igen. Fick ytterligare en övning (påminner om "sälen", men mer åt sjölejon-hållet) som jag ska göra hur många som helst per dag, gärna flera gånger på jobb... Vilken planet kommer sjukgymnaster ifrån?! Jag gööör verkligen så gott jag kan, men det har hänt mer än många gånger att jag kommit på typ kl.23 på kvällen (då man precis stupat i säng) att jag ligger sisådär 60 övningar back... Då är det liiite motigt, så jag brukar nöja mig med några stycken :S Jag försökte säga att det kan bli svårt att hinna med att göra övningarna under dagen då jag jobbar (man hinner ju knappt ens med att äta eller gå på toa vissa dagar). Annas svar? "Ok, men då får du nöja dig med att göra övningen där du står upp när du är på jobb". Eh.. ja.
Sen på kvällen var jag, Jennie och våra fyrbenta och promenixade i Bokskogen. Fy sjutton vad det är härligt med VÅÅÅÅR! (Det tyckte uppenbarligen sjuhundrafemtiotretusen joggare också, de är grymt störiga faktiskt tycker jag!)
Just nu är jag lite grinig och bitter eftersom jag precis suttit ensam och tittat på "Så ska det låta", när jag istället så in i bomben gärna hade velat vara i Gävle och rockat lite ihop med mina goa glada Stockholms-vänner... Första spelningen med 5th Sonic Brigade och release-fest för nya plattan där idag nämligen! Tusan också, saaaaknar världens bästa Marcus... Och Rickard var det år och dar sedan man såg uppträda... "Ont, det gör ont, det gör så förbannat OOONT"... att inte vara där! :/ Hoppas på att det dyker upp fler spelningar under sommaren, och att någon utav dem passar ihop med mitt schema..
*Saknar* (Rickard, Boding o Marcus rockar, i fd bandet Öhrn)
söndag 19 april 2009
YES, där satt den!!
Japp, nu är Sot en "klass 3-hund", på RIKTIGT! Hon har äntligen tagit den sista pinnen i Ag 2 och är uppflyttad till 3:an i både hopp och ag *big smile*
Stolt Sot-skrot med sina priser:
Jag och Sot var och tävlade i Varberg igår. Eftersom det bara var för klass 2 fick inte Glittra vara med och tävla, så jag dumpade av henne hos mamma och pappa på vägen (tyckte det var synd att hon skulle behöva åka bil så långt och sen ändå inte få springa något, hon hade blivit grymt upprörd och avundsjuk!) Jag dumpade bilen också (lånade mamma och pappas istället) så fick den nya däck under tiden, perfekt! (Den blev visst tvättad också, ja jag är lite bortskämd *smile*)
Jag kände verkligen INTE för att köra ända till Varberg för ett enda officiellt lopp, och under tiden jag körde upp började jag tänka på vilket dåligt humör jag skulle vara på när jag körde hem om vi inte lyckades ta den där sista uppflyttningspinnen... Press press press! Fan också, jag skulle säkert sabba det bara för att det var så viktigt :/
När vi kom fram var det strålande härligt väder och jag blev genast på bättre humör. Det är verkligen helt fantastiskt med utomhustävlingar när det är vår och vackert väder :) Det var god tid innan det var dags för oss, så vi gick en liten mysig promenad och satte oss sedan vid banan och tittade lite.
Ag2-banan kändes ganska kul och lagom svår, lite roliga byten som nog skulle flyta bra. Det enda som bekymrade mig litegrann under banvandringen var 3 hinder som stod i en båge, där man inte skulle ta hinder nr 2. Blev ingen snygg linje alls för hundarna, och kunde nog bli lite svårt för snabba hundar som gärna flyter ut lite i svängarna. Typ Sot... Fast jag kände mig ändå rätt säker på att hon skulle lyssna på mig och springa förbi. Jag skulle behöva göra ett snävt bakombyte på ett hinder efter vippen också, och jag påminde mig om och om igen om att jag skulle ta det lugnt och absolut inte tränga henne så vi fick vägran. Hade bestämt mig för att faktiskt vara tråkig och feg-köra litegrann, inte stressa på henne eller tvunget försöka få till de mest perfekta snävaste svängarna överallt. Jag hade kollat startfältet och trodde nog att vi skulle klara en pinn-placering ändå, bara vi gjorde ett flytigt lopp. Hellre felfri med lite stora svängar, än att riskera några förargeliga fel.
Jag och Sot hade start nummer 2. Sot kändes laddad och det gick undan som bara den i starten. Men... När vi kommit igenom ca halva banan kommer det plötsligt en jäkla sheltie inspringandes på banan!! *GRRRR* Det är ju bara inte SANT! Jag har såklart rätt till omlopp, men så hör jag domaren skrika "spring vidare!" För nån sekund är det tredje världskriget bland mina tankar inne i hjärnan. "Vi har ju redan klarat halva banan felfritt, inklusive slalom, ska jag fortsätta springa och hoppas på att hon klarar av att fånga in sin hund?!" "Om jag kör om riskerar jag ju att det blir fel..." Men nej, jag valde såklart att stanna Sot och håva upp henne i famnen. Visste ju inte vad det var för hund, och Sot hade redan blivit störd och tappat fart när den kom rusande mot henne. Dessutom kunde hon för bövelen inte ha en hund i hasorna runt hela banan, de kunde ju gå hur illa som helst! Usch, jag var arg som ett bi. Jag fick välja att köra om sist i klassen, men jag ville köra på en gång. Sot hade känts så laddad och på G, mycket snabbare och bättre energi än på förra helgens tävlingar. Om jag väntade skulle jag behöva ladda om henne och kanske riskera att tappa det där, men framförallt var jag rädd att jag själv skulle gå och oroa, gräma och stressa upp mig för mycket över omloppet.
Så det var bara att köra igen, fy faaaaaaan vad jag var nervös. Efter förra årets strul har jag liksom alltid hjärtat väldigt nära halsgropen var gång det är dags för slalomet, den här gången vågade jag knappt andas... Jag var så rädd att hon skulle hoppa över sista pinnen, för jag visste att jag skulle bli så fruktansvärt arg och besviken att jag förmodligen hade börjat gråta om vi shabblade bort loppet pga att nån inte kunde hålla rätt på sin hund. Men vi grejjade det! Hela banan :) Jag var jäkligt skakig och det kändes svajjigt som tusan, men i mål kom vi, felfria! Jag hade ingen koll på om vi hade nån bra tid, jag hade varit så nervös och fokuserad på att ta oss runt att jag ärligt talat inte kunde säga om vi fått några bra eller fula vägar. Jag hade dessutom hållt henne en stund på alla kontaktfälten (japp det är skärpning på den fronten, men de var klockrena!) Jag gick av Sot, och kollade sen på resten av klassen. När det var slut trodde jag att vi hade vunnit, men jag var inte säker... Men johodå det hade vi, med 8 sekunder dessutom! ! *WOHOOOO* Shit vad glad jag blev, sköööönt!
Stolt Sot-skrot med sina priser: rosett, en rulle blåa bajspåsar, en leksak och en säck foder :)
Jag och Sot var och tävlade i Varberg igår. Eftersom det bara var för klass 2 fick inte Glittra vara med och tävla, så jag dumpade av henne hos mamma och pappa på vägen (tyckte det var synd att hon skulle behöva åka bil så långt och sen ändå inte få springa något, hon hade blivit grymt upprörd och avundsjuk!) Jag dumpade bilen också (lånade mamma och pappas istället) så fick den nya däck under tiden, perfekt! (Den blev visst tvättad också, ja jag är lite bortskämd *smile*)
Jag kände verkligen INTE för att köra ända till Varberg för ett enda officiellt lopp, och under tiden jag körde upp började jag tänka på vilket dåligt humör jag skulle vara på när jag körde hem om vi inte lyckades ta den där sista uppflyttningspinnen... Press press press! Fan också, jag skulle säkert sabba det bara för att det var så viktigt :/
När vi kom fram var det strålande härligt väder och jag blev genast på bättre humör. Det är verkligen helt fantastiskt med utomhustävlingar när det är vår och vackert väder :) Det var god tid innan det var dags för oss, så vi gick en liten mysig promenad och satte oss sedan vid banan och tittade lite.
Ag2-banan kändes ganska kul och lagom svår, lite roliga byten som nog skulle flyta bra. Det enda som bekymrade mig litegrann under banvandringen var 3 hinder som stod i en båge, där man inte skulle ta hinder nr 2. Blev ingen snygg linje alls för hundarna, och kunde nog bli lite svårt för snabba hundar som gärna flyter ut lite i svängarna. Typ Sot... Fast jag kände mig ändå rätt säker på att hon skulle lyssna på mig och springa förbi. Jag skulle behöva göra ett snävt bakombyte på ett hinder efter vippen också, och jag påminde mig om och om igen om att jag skulle ta det lugnt och absolut inte tränga henne så vi fick vägran. Hade bestämt mig för att faktiskt vara tråkig och feg-köra litegrann, inte stressa på henne eller tvunget försöka få till de mest perfekta snävaste svängarna överallt. Jag hade kollat startfältet och trodde nog att vi skulle klara en pinn-placering ändå, bara vi gjorde ett flytigt lopp. Hellre felfri med lite stora svängar, än att riskera några förargeliga fel.
Jag och Sot hade start nummer 2. Sot kändes laddad och det gick undan som bara den i starten. Men... När vi kommit igenom ca halva banan kommer det plötsligt en jäkla sheltie inspringandes på banan!! *GRRRR* Det är ju bara inte SANT! Jag har såklart rätt till omlopp, men så hör jag domaren skrika "spring vidare!" För nån sekund är det tredje världskriget bland mina tankar inne i hjärnan. "Vi har ju redan klarat halva banan felfritt, inklusive slalom, ska jag fortsätta springa och hoppas på att hon klarar av att fånga in sin hund?!" "Om jag kör om riskerar jag ju att det blir fel..." Men nej, jag valde såklart att stanna Sot och håva upp henne i famnen. Visste ju inte vad det var för hund, och Sot hade redan blivit störd och tappat fart när den kom rusande mot henne. Dessutom kunde hon för bövelen inte ha en hund i hasorna runt hela banan, de kunde ju gå hur illa som helst! Usch, jag var arg som ett bi. Jag fick välja att köra om sist i klassen, men jag ville köra på en gång. Sot hade känts så laddad och på G, mycket snabbare och bättre energi än på förra helgens tävlingar. Om jag väntade skulle jag behöva ladda om henne och kanske riskera att tappa det där, men framförallt var jag rädd att jag själv skulle gå och oroa, gräma och stressa upp mig för mycket över omloppet.
Så det var bara att köra igen, fy faaaaaaan vad jag var nervös. Efter förra årets strul har jag liksom alltid hjärtat väldigt nära halsgropen var gång det är dags för slalomet, den här gången vågade jag knappt andas... Jag var så rädd att hon skulle hoppa över sista pinnen, för jag visste att jag skulle bli så fruktansvärt arg och besviken att jag förmodligen hade börjat gråta om vi shabblade bort loppet pga att nån inte kunde hålla rätt på sin hund. Men vi grejjade det! Hela banan :) Jag var jäkligt skakig och det kändes svajjigt som tusan, men i mål kom vi, felfria! Jag hade ingen koll på om vi hade nån bra tid, jag hade varit så nervös och fokuserad på att ta oss runt att jag ärligt talat inte kunde säga om vi fått några bra eller fula vägar. Jag hade dessutom hållt henne en stund på alla kontaktfälten (japp det är skärpning på den fronten, men de var klockrena!) Jag gick av Sot, och kollade sen på resten av klassen. När det var slut trodde jag att vi hade vunnit, men jag var inte säker... Men johodå det hade vi, med 8 sekunder dessutom! ! *WOHOOOO* Shit vad glad jag blev, sköööönt!
Tänk att min lilla bebis blivit stor "klass 3-flicka", precis som storasyster!
Jag hade anmält oss till öppenklassen också, och det var en rolig hoppklass där man verkligen fick springa på i stora cirklar och långa bågar. Starten var som gjord för en LOP (3 hopphinder som stod lite snett i förhållande till varandra, och sen en "fel tunnelingång"). Perfekt, precis vad vi behövde! Spännande att få testa en riktig och lite utmanande LOP på tävling, och kul att få avsluta dagen med att bara få kuta på! LOP:en satt som en smäck (härlig känsla!) och Sot kutade på bra och klarade en riktigt snabb slalomingång (det blev en riktig bra dag trots allt, Sot fick kört 3 lyckade slalom på tävling!) Men sen vände hon av nån anledning i en tunnel :S Det var en sån där man skickade in hunden i ena öppningen och sen sprang iväg i annan riktning för att placera sig. Jag vände väl för snabbt så Sot följde med mig istället. Men men, hon ska klara det också (har jag sagt tunnel så är det tunnel som gäller), bara till att åka hem och träna! Nåja, det gjorde ju ingenting på en inofficiell klass (förutom att det ju hade varit gött med en dubbevinst! ;) Är ganska säker på att vi fixat det annars).
Jag var i alla fall mycket glad och nöjd med dagen! Det var en trevlig och bra arrangerad tävling, solen lyste och jag pratade med en massa trevliga människor, både nya och gamla bekantskaper (kul att träffa dig Tiina!) Det var en sån där dag som man känner att, det här, det är LIVET! :) Sot var toppenduktig, och jag var faktiskt stolt över mig själv också som lyckades hålla nerverna i styr (och att jag höll på kontaktfältskriterierna trots att en uppflyttningspinne stod på spel!) Känns skönt att ha hundarna i samma klass nu, det blir liksom mindre stress då. Också är det förstås spännande att få börja möta sig med eliten på riktigt, och att ge sig in i den nya jakten på cert och SM-pinnar! :)
Fast när jag körde ifrån tävlingsplatsen kände jag ändå ett litet litet uns av vemod. Jag insåg att jag kommer att SAKNA klass 2 ändå, faktiskt! Litegrann i alla fall. För det är ju så härligt att få känna sig duktig ibland. Och för sjutton, ingen som tävlar kan säga att det inte är kul att VINNA! Det är nog slut med det för ett tag nu... :S I klass 1 och 2 är det så lätt att imponera på folk, hi hi! Igår var det flera stycken som kom fram till mig och gratulerade och sa saker som "Oj vad imponerad jag blev av dig, det var grymt att bara gå in direkt och köra igen sådär på direkten!" och "Vilken skitbra start du gjorde, jättesnyggt såg det ut!" Då blir man så himla himla glad. Att folk liksom lagt märke till MIG och MIN hund. Jätteroligt :) Nu är det dags för klass 3, och då är man plötsligt "nobody" igen. Det är en märklig känsla det där, att gå från att vara bland de bästa, till att bli någon som ingen ser som en konkurrent... Fast agility är bra eftersom man kan sätta upp egna mål och "tävla mot sig själv". Och sen när vi fått lite mer rutin på klass 3-banorna så hoppas jag att jag och min lilla svarta så småningom ska kunna sätta lite skräck i våra medtävlande i alla fall ;)
På vägen hem körde vi inom och hälsade på en stund hos Linda och Douglas (tack för fikan!) Gäller ju att passa på när man har vägarna förbi, jag har precis insett att min kalender är mer eller mindre fullbokad med tävlingar och jobb mååååånga helger framöver...
Hardcore Superstar "Dear old fame" http://www.youtube.com/watch?v=JMFFlSstTYk
fredag 17 april 2009
Agility för hela slanten (vaddå påsk?!)
Puh, nu är man allt en smula trött... Detta var 3:e året i rad som påsken har stavats A-G-I-L-I-T-Y för min del, och det var verkligen agility för hela slanten! Eftersom min klubb (Oxie BK) stod för arrangemanget (tillsammans med Skurups BK) av "Gåsahoppet" på långfredagen och påskaftonen blev det en hel del "jobb" också, redan från torsdag kväll. Har precis suttit och räknat lite, och om jag räknar med körtid, lastning av hinder, banbyggnad och andra funtionärsjobb, samt förstås själva tävlandet, så har jag lagt 44,5 timmar på agility! Slitigt, men kul :)
GÅSAHOPPET 10/4
Har verkligen läääängtat efter att tävlingsäsongen skulle sätta igång igen, hade ju ett ofrivilligt uppehåll på nästan 6 månader (pga att min stackars lilla allergihund som varit riktigt kass har stått på nya utredningar etc, och inte fått tävla innan allt var klart och jag fått dispans för nya medicinen etc). Jag måste dock säga att jag blir lite splittrad och ofokuserad när jag både tävlar och jobbar som funktionär på samma tävling... Men men, man vill ju tävla, och då måste man ställa upp och ordna tävlingar ibland också!
Underlaget i Nils Holgersson-hallen är verkligen toppen att springa på, bättre än gräs faktiskt! Inte alls halt, och till skillnad från "riktigt gräs" är planen alldelles jämn. Kändes lite dumt och synd bara att tillbringa X antal timmar inomhus när det var helt fantastiskt väder ute! Men men, it was worth it! ;)
Hopp Öppen, Sot:
Banan innehöll en 90-graders slalomingång till vänsterslalom. Sot är inte särskilt säker på sneda ingångar till just vänsterslalom (höger då hon ska runda första pinnen går däremot jättebra) och går gärna in i andra porten, men jag tyckte att jag fått till en bra handlingslösning för att styra in henne rätt utan att behöva tränga ut henne (och förlora tid) eller visa med handen. Den funkade också, delvis... Sot gick in rätt, men missade sen att jag gjorde ett bakombyte och gick ur :/ Jag tog sen inte tillbaka henne tillräckligt långt när vi skulle ta om, så det blev en vägran. När jag fått fel på banan tappar jag tyvärr fokus (eftersom det inte "gäller något" längre, har man fått fel är man liksom borta i en sådan här stor klass), vilket i det här fallet ledde till slarvig handling och ett missat hopphinder. Disk alltså. Jag tyckte inte att Sot sprang på riktigt heller :/ Positivt var att hon klarade ett bakombyte på säcken! Det var i och för sig ett "snällt" byte, men skönt ändå eftersom hon haft problem med detta tidigare (sista tävlingen förra året i Bjuv fick hon vägran pga att hon vände ut igen då jag bytte sida bakom henne).
Hopp Öppen, Glittra:
http://www.youtube.com/watch?v=yOeVcEST5O4&feature=channel_page
Glittra klarade banan jättebra, inga större missar någonstans vad jag kan se. Möjligtvis var jag pyttelite ivägen och trängde ut henne en aning innan sista tunneln, men i övrigt hade hon för det mesta fina svängar. 0 fel, men tiden räckte tyvärr bara till en 20:e plats (även om hon faktiskt klarade referenstiden med över 1 sekund) av 89 startande. Det var många jätteduktiga ekipage med, bla ett stort gäng ifrån Danmark (massa danskar före oss i resultatlistan, kan man inte få räkna bort dem?!) Det hade till och med kommit folk från Norge och Tyskland för att vara med på vår tävling.
Agility 3, Glittra:
Återigen en 90-graders slalomingång till vänsterslalom. Glittra har varit klockren på dessa ingångar under vinterns träning (plus att hon ju klarade den fint i klassen innan), så jag beslutade mig för att låta henne sköta ingången själv utan att jag var där och petade, styrde och hjälpte till. Tyvärr så sprang jag, mitt dumma nöt, ändå för långt emot slalomet så att jag skymde det för Glittra. Hon fick syn på det för sent, och hamnade i andra porten. Grr, jag har gjort det misstaget mer än en gång förut! Så jäkla klantigt, om jag bara stannat kvar vid förra hindret så hade hon helt säkert fixat det. Sen hade jag dessutom totalt glömt att Glittra gärna vill ha lite "stöd" vid vippen. Om man springer för långt före blir hon osäker och superlångsam, även om hon utför hindret korrekt. Väldigt onödigt, eftersom jag verkligen inte behövde springa iväg före för att placera mig eller dyligt. Vi fick 12,49 fel (5 fel för slalomingången + hela 7,49 i tidsfel pga en långsam vipp och att vi fick ta om slalomet). Slutade på 33:e plats av 71 startande.
Hopp 3, Sot:
http://www.youtube.com/watch?v=0sTMuwkXgsw&feature=channel_page
Klant-matte var framme igen... Glömde bort banan för nån sekund, och råkade slänga in ett framförbyte plus ett bakombyte direkt eftervarandra helt i onödan *suck* Det kostade oss tid, och Sot fick dessutom en liten snurr efter ett hinder pga allt mitt viftande. Jag sprang också med lite för långt till ett hinder så att Sot hoppade lite onödigt långt ut (istället för att hoppa tight mot hinderstödet), men det är egentligen bara en petitess tycker jag. Sot sprang på bättre i detta loppet och slalom var kanonfin, mycket nöjd med henne! Vi blev 10:a av 76 startande. Väldigt bra tycker jag, det var trots allt bara hennes tredje start i klass 3. Och... *tadaa* Hon fick en SM-PINNE!! :D Samt att vi förstås fick gå på prisutdelning, vilket alltid är skoj. Även om vi bara vann en ful reflex att ha runt armen... LOL!
Hopp 3, Glittra:
Hmm. Glittra vägrade på ett hinder, jag vet faktiskt inte varför. Hon borde ha tagit det för jag visade definitivt rätt, det var inga konstigheter. Övriga banan gick väl bra, men jag var lite irriterad på henne resten av loppet. 8,75 fel (5 fel för vägran + 3,75 i tidsfel). Blev 29:a av 76 startande.
GÅSAHOPPET 11/4:
Agility 3, Glittra:
Denna banan innehöll en fälla som hette duga! Bommen och en tunnelingång låg precis bredvid varandra. Första gången skulle de in i tunneln, (vilket inte var några större problem för de flesta eftersom man ganska lätt kunde blockera uppfarten till bommen), och andra gången då de kom i hög fart från långhoppet skulle de upp på bommen. Halva startfältet diskade sig i denna klassen, och en stor del av dem gjorde det här! Glittra klarade det dock utan prolem. Hon var duktig banan igenom, men tyvärr tar kontaktfältshindrena alldelles för lång tid... Jag verkar åtminstone ha lyckats få henne att sluta hoppa över fälten nu (vilket hon plötsligt började med i somras, efter att innan dess ha missat typ ett kontaktfält på 4 år!), men hon börjar sakta farten redan mitt uppe på A:et eller bommen vilket man inte har råd med i klass 3. Hon slutade på 0 fel och 15:e plats av 67 startande. Känns lite trist att hamna så långt ner i resultatlistan med ett nollat lopp, men för att muntra upp mig själv brukar jag tänka att det i alla fall var si eller så många som var sämre än oss, i detta fallet 52 st!
Hopp 3, Sot:
Det fanns en rejäl svårighet precis i slutat av denna banan, man kom snabbt från ett hopphinder och sen säcken, och efter säcken skulle man springa förbi en tunnelingång och få in hunden i nästa. Jag kollade lite på smallklassen innan, och jag såg ingen som klarade av att lösa detta snyggt. Eller jo, kanske någon enstaka förare som sprang extremt snabbt så att han/hon var före sin hund när den kom ur säcken, men de var sannerligen lätträknade. Många hundar sprang in i fel tunnelingång, och annars så krockade förare och hund eller fick till något annat struligt där. Efter banvandringen hade jag fortfarande ingen direkt plan, utan tänkte att det får gå som det går också får jag försöka lösa det där och då. Det är inget vidare bra utgångsläge... :S Sot var påväg in i första tunnelingången, men jag lyckades stoppa henne och knöka in henne i nummer två istället. Duktig som lyssnade tyckte jag! Det blev inte särskilt snyggt, men vi kom i mål felfria i alla fall! Knöket vid tunneln kostade tid, plus att hon fick en stor sväng på ett ställe där hon satsade mot säcken istället för ett hopphinder, så vi fick 0,05 i tidsfel. Vi slutade på 14:e plats av 70 startande. Lite irriterande eftersom det delades ut 11 SM-pinnar...
Hopp 3, Glittra:
Glittra sprang förbi ett hopphinder (sprang efter mig mellan 2 hopphinder istället?!) Jag tyckte inte att det var lönt att ta om utan sprang i mål, disk alltså. Fram till dess gick det ok, Glittra sprang på och gjorde sitt bästa.
Agility Öppen, Sot:
http://www.youtube.com/watch?v=FI0AOcQIxro
Eftersom jag och Sot skulle springa vårt allra viktigaste lopp senare på dagen (Agility 2), så HADE jag tänkt att använda det här loppet som lite repetition av korrekt kontaktfältsbeteende. Men... Strax innan det var vår tur att springa råkade jag se på den rullande resultatlistan at Spice ledde klassen. Nej nu jäklar! Spice är hela 10 månader yngre än Sot och bara så jäkla duktig. Tävlingsdjävulen grep tag i mig, och plötsligt ville jag också göra ett bra lopp! (Ok jag erkänner då, jag ville hemskt gärna spöa vår konkurrent...) På bommen höll jag henne bra, men sen på A-hindret gav jag släppkommando direkt när hon kom ner i position. Vet ärligt talat inte om hon hade klarat av att stanna kvar ifall jag inte gjort det... Det var ju det jag skulle ha testat!! Fan fan fan, jag är så j-kla dum i huvudet... :/ Det var ju liksom bara en inofficiell klass, den betydde ingenting! På vippen rusade hon upp i full fart. Skitbra, tänkte jag, tills jag insåg att hon inte tänkte stanna överhuvudtaget... *suck* Men det var i alla fall inget "Tjohej jag kan flyga"-hopp, snarare ett "Whoops, nu tog vippen visst slut, jag borde ha stannat men nu är det försent"-skutt. På filmen ser hon faktiskt lite förvånad ut. Jag borde såklart tagit om vippen så att hon fått göra den rätt (jag menar, det var en inofficiell tävling och jag hade redan 5 fel pga att hon hoppat vippen) men av någon outgrundlig anledning tänkte jag inte ens tanken. Vet inte varför, jag sprang bara vidare?! Åååååh vad jag var arg på mig själv!! Jag riskerade ju att lära min hund att det är ok att fuska på tävling, grrr! Usch och fy, hade världens ångest och kände mig så jäkla kass. Men men, positivt med klassen var i alla fall att hon gjorde ett skitsnyggt slalom med en sned ingång till vänsterslalom = vår akilleshäl! Var mycket glad och nöjd med det. Serpentiner + bakombyten funkade också bra. Det var en kul bana. Sot kom på 16:e plats av 71 startande, men som sagt, spelade ju ingen roll...
Agility Öppen, Glittra:
Glittra sprang fel och satsade mot slalomet på ett ställe där hon skulle upp på bommen. Jag lyckades stoppa henne, men hon sprang en massa meter extra. I övrigt var det inga problem. 0 fel, men jag kollade inte ens resultatlistan. Trodde inte alls att vår tid skulle räcka något till eftersom Glittra inte är någon supersnabb hund, och i det här fallet sprang hon dessutom en lång extrasväng mot slalomet plus att hon är långsam på kontaktfälten. Jag fick sen förvånad veta att det räckt till en 10:e plats av 71 startande!? Det var kul, och jag grämde mig över att hon fått den där svängen. Och över att det var en inofficiell klass... (Annars hade hon ju fått både SM-pinne och poäng till "Årets agilityhund-lista", hmm). Hon vann en fästingplockare, hurra! (Har bara 4-5 st redan som jag aldrig använder...)
Agility 2, Sot:
Viktigaste klassen, den jag väntat på hela helgen! Naturligtvis skulle den gå allra allra sist på hela tävlingen då man var lagom trött och geggig i hjärnan :S Varför den var viktig? För att jag så megajättedögärna ville ta en pinne, bli uppflyttad till 3:an, och därmed slippa åka hela vägen till Varbergs klass 2-tävling helgen därpå för ett ynka lopp... Jag satt som funktionär 3 klasser på raken innan det var dags, och jag kände hur fjärilarna i magen blev fler och fler! När jag gick bavandringen upptäckte jag att banan innehöll en del svårigheter, men det kändes ändå som om vi skulle kunna grejja det. Kruxet var bara att jag sneglat lite på startlistan och sett att det skulle vara en hel del bra hundar med i klassen. Eftersom startfältet inte var så stort (och jag misstänkte att några av dem förmodligen till och med åkt hem redan pga att det var sent) skulle det inte delas ut så många pinnar. För att vara säker på att få en skulle det alltså inte räcka att "grejja" banan, utan man skulle nog behöva ha en rejält snabb tid också och placera sig som nummer 1 eller 2. Ja ja, vi skulle i alla fall göra vårt bästa och jag var taggad som tusan. Det var Sot också! :) Tyvärr hade jag ingen som kunde filma detta loppet, men hon gick riktigt riktigt bra. Definitivt snabbaste loppet, allt flöt och det kändes skitkul att springa. Vi klarade av en ganska svår slalomingång, och största fällan där man kom snabbt och skulle in i en tunnel som låg precis bredvid A-hindret. Men... Det gick lite snabbare än vad jag planerat på banvandringen, och plötsligt fann jag mig lite efter då det var dags för ett framförbyte innan bommen. Fortfarande lite stressad över att jag måste göra ett snabbt lopp tänkte jag "Äsch, det går lika bra om jag gör ett bakombyte istället". Fan fan fan... Det gick inte lika bra :/ Jag trängde Sot som sprang förbi uppfarten - vägran och 5 fel! Fan. Efteråt var jag så arg och besviken på mig själv att jag bara ville gå och skjuta mig. Jag vet ju att man aldrig ska ändra sin plan, ALDRIG! Det värsta är att jag vet att om jag hade hållt fast vid att göra mitt framförbyte hade vi haft vår pinne nu. Det enda som hade hänt hade varit att Sot fått en ful sväng, men so fuckin´what?! Hade förlorat lite tid förstås, men det hade inte gjort något. Vi hade definitivt blivit minst 2:a, kanske tom 1:a. Suck, lätt att vara efterklok... Fy bövelen vad jag grämde mig. Ännu mer sen på prisutdelningen (vi slutade 3:a av 16 startande, vägran till trots, fick en boll och en spettekaka, LOL!) när Kjell som vann med James Bond sa "Vad skönt att bli ledig nästa helg, nu slipper jag ju åka till Varberg!" Hmf.
DM och klass 3 KRISTIANSTAD 12/4:
När klockan ringde på morgonen undrade jag lite hur jag hade tänkt på när jag anmälde mig till den här tävlingen också, direkt dagen efter vår mastodontävling Gåsahoppet...!? Förmodligen "jag har tävlingsabstinens, jag anmäler mig till allt jag kan!" Ja ja, det var bara att masa sig upp. I ottan såklart. Hade naturligtvis räknat med ännu en varm och solig dag ("man kan ju alltid ligga och vila på en filt på gräset.."), så det var en lite chockartat att stiga ur bilen i ett svinkallt, dimmigt och fuktigt Kristianstad! Fy bövelen vad kallt det var, jag gick och hackade tänderna på banvandringen så att jag trodde de skulle gå sönder. Hade ju inte lyckats klä mig riktigt rätt... Typiskt, nu när man äntligen skulle få vara UTE en dag.
DM agilityklass, Glittra:
Glittra var duktig, men förlorade tyvärr som vanligt lite tid på kontaktfältshinderna. Hon slutade på 11:e (av 40 startande) plats inför hopploppet.
DM agilityklass, Sot:
Sot var också duktig, men hon kutade inte på sitt fortaste direkt... :/ Men hon var snabbare är Glittra och hamnade på 7:e plats inför hopploppet.
DM hoppklass, Glittra:
http://www.youtube.com/watch?v=P9ttDcSSrgc&feature=channel_page
En riktigt rolig och flytig bana (kul att bara få kuta på efter alla "snurra runt på stället"-banor på sista tiden). Glittra jobbade på bra, och lyckades faktiskt klättra ett par placeringar (vet inte riktigt vart de andra körde bort sig, jag tyckte inte att det var en särskilt svår bana förutom en "fel tunnelingång"?) Hon slutade på en 6:e plats totalt på DM:et vilket jag var mycket nöjd med. Eftersom Glittra är ganska säker men inte supersnabb, så klarar hon sig hyfsat bra på sådana här tävlingar där det gäller att prestera i flera lopp som läggs samman. Förra året blev hon 2:a (endast slagen av Troya), min duktiga lilla prinsessa! :)
DM hoppklass, Sot:
Banan var som sagt flytig och inte särskilt svår, egentligen... Med Sot oroade jag mig emellertid lite för att jag var bli tvungen att göra ett bakombyte vid säcken. Hon har ju missat på detta förr. Hon klarade i och för sig ett sådant byte på Gåsahoppet, men detta var mycket mycket snävare. På banvandringen gick jag och klurade på ifall jag skulle försöka hinna göra ett framföryte istället, eller om det fanns möjlighet att springa med yttervarv runt. Men det skulle bara bli krångligt och kosta tid, så jag bestämde mig för att köra på bakombytet. Om vi inte klarade det så var vi helt enkelt inte värda någon placering heller! Eftersom Glittra blivit 11:a och Sot 7:a i första loppet och man kör med "omvänd startordning", innebar det att jag bara hade 3 hundar emellan. Snabba bud alltså! Lite småstressigt att hinna belöna Glittra, binda henne i ett träd, ta Sot och tagga igång, och sen köra igen! Hann ju knappt pusta klart :S Ska väl erkänna att jag fick litegrann adrenalinpåslag också. Jag menar, ligger man 7:a har man all möjlighet att klättra! Dels genom att göra ett bra lopp och knappa in på tiden, dels genom chansen att de som ligger före kör bort sig... Det gick ganska bra ända tills vi började närma oss slutet av banan. Närmare bestämt säcken... Jag måste förmodligen undermedvetet varit så inställd på att något skulle krångla just där och gjort något konstigt, för plötsligt stack Sot bara iväg (ganska långt) rakt fram och tog ett hopphinder istället?! Disk alltså, snopet.
Agility 3, Glittra:
Detta var en svår bana. Tja, det verkade i alla fall så när jag stod och tittade på dem som körde innan mig! ;) Den innehöll i alla fall en "fel tunnelingång", ett ställe där det var stor risk för "flick", och kontaktfälten i sig brukar ju skörda en del offer... Många duktiga hundar körde bort sig till höger och vänster, och jag började le litegrann i smyg. Jag gillar nämligen svåra banor! (Glittra är säker, men har ingen chans att slå eliten på tid, så..) Glittra klarade banan galant, förutom att hon fick en jättesväng på ett ställe då hon trodde att vi sulle rakt fram. Jag hade inte koll på tider eller hur många som hade nollat, men hoppade hoppades hoppades... Och japp, Glittra slutade på 6:e plats med 0,14 tidsfel (av 39 startande) och fick en SM-PINNE! *wohooo*
Hopp 3, Glittra:
Himlarns vilken kanonkul bana! :) En riktig fartig "springbana" med mjuka sköna linjer. Den typ av bana som Glittra absolut inte har någon chans på konkurrensmässigt, men det brydde jag mig inte om. Jag tyckte bara att det skulle bli skoj att få avsluta en lång tävlingshelg med att kunna låta hundarna ösa på. Banan innehöll i och för sig en snabb och svår slalomingång och ännu en "fel tunnelingång", men jag kände inte att det skulle vara några problem för mina hundar. Tyvärr har jag mitt klant-arsle lyckats radera loppet frn kameran så jag kommer inte ihåg perfekt, men jag vill inte minnas att det blev några missar. Glittra kom i alla fall i mål felfri, dock med 0,12 förargerliga tidsfel. Jag förväntade mig absolut inget så jag kollade inte ens resultatlistan efteråt. Snacka om att jag blev förvånad när Pia sen kom och sa att vi blivit 8:a (av 42 st)! Det är jag verkligen jättenöjd med, med tanke på konkurransen och att det var en springbana :) Detta var definitivt Glittra dag, satte 4 nollor på raken! Superduktig tycker jag, men tror ni att hon fick ett endaste litet pris?? Nix pix... Snåljåpar :(
Hopp 3, Sot:
Det var ritkigt lajbans att få springa den här banan med Sot, kul att hinna få upp lite fart mellan hinderna utan att behöva svänga och styra hela tiden. Tyärr så blev det fel i slalomen. Helvetesjävlaskitslalomet... Fast jag blev inte alltför knäckt över det. Hela förra säsongen var slalomet vårt hatobjekt eftersom det blev fel i ca 90% av alla lopp (medan resten av banorna gick skitbra, typiskt nog). Det som oftast hände var att Sot stack för tidigt och hoppade över sista porten. Den här gången hoppade hon istället över typ 3:e porten från slutet tror jag, men fortsatte de sista två. Såg inte ut som om hon fuskade, utan helt enkelt kom i otakt och inte klarade av att svänga in så tight. Jag lät henne ta om slalomet, och hon slutade på 19:e plats (av 42 st) med 5 fel + 4,97 tidsfel.
Japp, det var det det. Har bara orkat/hunnit lägga upp 4 filmer tyvärr (det tar liksom drygt 2 timmar för mig att ladda upp EN film på youtube, fattar inte vad jag gör för fel?!), kanske fyller på med fler så småningom. Nu ska jag packa, kvällsrasta hundarna och hoppa i säng. Imorgonbitti bär det av till Varberg...
GÅSAHOPPET 10/4
Har verkligen läääängtat efter att tävlingsäsongen skulle sätta igång igen, hade ju ett ofrivilligt uppehåll på nästan 6 månader (pga att min stackars lilla allergihund som varit riktigt kass har stått på nya utredningar etc, och inte fått tävla innan allt var klart och jag fått dispans för nya medicinen etc). Jag måste dock säga att jag blir lite splittrad och ofokuserad när jag både tävlar och jobbar som funktionär på samma tävling... Men men, man vill ju tävla, och då måste man ställa upp och ordna tävlingar ibland också!
Underlaget i Nils Holgersson-hallen är verkligen toppen att springa på, bättre än gräs faktiskt! Inte alls halt, och till skillnad från "riktigt gräs" är planen alldelles jämn. Kändes lite dumt och synd bara att tillbringa X antal timmar inomhus när det var helt fantastiskt väder ute! Men men, it was worth it! ;)
Hopp Öppen, Sot:
Banan innehöll en 90-graders slalomingång till vänsterslalom. Sot är inte särskilt säker på sneda ingångar till just vänsterslalom (höger då hon ska runda första pinnen går däremot jättebra) och går gärna in i andra porten, men jag tyckte att jag fått till en bra handlingslösning för att styra in henne rätt utan att behöva tränga ut henne (och förlora tid) eller visa med handen. Den funkade också, delvis... Sot gick in rätt, men missade sen att jag gjorde ett bakombyte och gick ur :/ Jag tog sen inte tillbaka henne tillräckligt långt när vi skulle ta om, så det blev en vägran. När jag fått fel på banan tappar jag tyvärr fokus (eftersom det inte "gäller något" längre, har man fått fel är man liksom borta i en sådan här stor klass), vilket i det här fallet ledde till slarvig handling och ett missat hopphinder. Disk alltså. Jag tyckte inte att Sot sprang på riktigt heller :/ Positivt var att hon klarade ett bakombyte på säcken! Det var i och för sig ett "snällt" byte, men skönt ändå eftersom hon haft problem med detta tidigare (sista tävlingen förra året i Bjuv fick hon vägran pga att hon vände ut igen då jag bytte sida bakom henne).
Hopp Öppen, Glittra:
http://www.youtube.com/watch?v=yOeVcEST5O4&feature=channel_page
Glittra klarade banan jättebra, inga större missar någonstans vad jag kan se. Möjligtvis var jag pyttelite ivägen och trängde ut henne en aning innan sista tunneln, men i övrigt hade hon för det mesta fina svängar. 0 fel, men tiden räckte tyvärr bara till en 20:e plats (även om hon faktiskt klarade referenstiden med över 1 sekund) av 89 startande. Det var många jätteduktiga ekipage med, bla ett stort gäng ifrån Danmark (massa danskar före oss i resultatlistan, kan man inte få räkna bort dem?!) Det hade till och med kommit folk från Norge och Tyskland för att vara med på vår tävling.
Agility 3, Glittra:
Återigen en 90-graders slalomingång till vänsterslalom. Glittra har varit klockren på dessa ingångar under vinterns träning (plus att hon ju klarade den fint i klassen innan), så jag beslutade mig för att låta henne sköta ingången själv utan att jag var där och petade, styrde och hjälpte till. Tyvärr så sprang jag, mitt dumma nöt, ändå för långt emot slalomet så att jag skymde det för Glittra. Hon fick syn på det för sent, och hamnade i andra porten. Grr, jag har gjort det misstaget mer än en gång förut! Så jäkla klantigt, om jag bara stannat kvar vid förra hindret så hade hon helt säkert fixat det. Sen hade jag dessutom totalt glömt att Glittra gärna vill ha lite "stöd" vid vippen. Om man springer för långt före blir hon osäker och superlångsam, även om hon utför hindret korrekt. Väldigt onödigt, eftersom jag verkligen inte behövde springa iväg före för att placera mig eller dyligt. Vi fick 12,49 fel (5 fel för slalomingången + hela 7,49 i tidsfel pga en långsam vipp och att vi fick ta om slalomet). Slutade på 33:e plats av 71 startande.
Hopp 3, Sot:
http://www.youtube.com/watch?v=0sTMuwkXgsw&feature=channel_page
Klant-matte var framme igen... Glömde bort banan för nån sekund, och råkade slänga in ett framförbyte plus ett bakombyte direkt eftervarandra helt i onödan *suck* Det kostade oss tid, och Sot fick dessutom en liten snurr efter ett hinder pga allt mitt viftande. Jag sprang också med lite för långt till ett hinder så att Sot hoppade lite onödigt långt ut (istället för att hoppa tight mot hinderstödet), men det är egentligen bara en petitess tycker jag. Sot sprang på bättre i detta loppet och slalom var kanonfin, mycket nöjd med henne! Vi blev 10:a av 76 startande. Väldigt bra tycker jag, det var trots allt bara hennes tredje start i klass 3. Och... *tadaa* Hon fick en SM-PINNE!! :D Samt att vi förstås fick gå på prisutdelning, vilket alltid är skoj. Även om vi bara vann en ful reflex att ha runt armen... LOL!
Hopp 3, Glittra:
Hmm. Glittra vägrade på ett hinder, jag vet faktiskt inte varför. Hon borde ha tagit det för jag visade definitivt rätt, det var inga konstigheter. Övriga banan gick väl bra, men jag var lite irriterad på henne resten av loppet. 8,75 fel (5 fel för vägran + 3,75 i tidsfel). Blev 29:a av 76 startande.
GÅSAHOPPET 11/4:
Agility 3, Glittra:
Denna banan innehöll en fälla som hette duga! Bommen och en tunnelingång låg precis bredvid varandra. Första gången skulle de in i tunneln, (vilket inte var några större problem för de flesta eftersom man ganska lätt kunde blockera uppfarten till bommen), och andra gången då de kom i hög fart från långhoppet skulle de upp på bommen. Halva startfältet diskade sig i denna klassen, och en stor del av dem gjorde det här! Glittra klarade det dock utan prolem. Hon var duktig banan igenom, men tyvärr tar kontaktfältshindrena alldelles för lång tid... Jag verkar åtminstone ha lyckats få henne att sluta hoppa över fälten nu (vilket hon plötsligt började med i somras, efter att innan dess ha missat typ ett kontaktfält på 4 år!), men hon börjar sakta farten redan mitt uppe på A:et eller bommen vilket man inte har råd med i klass 3. Hon slutade på 0 fel och 15:e plats av 67 startande. Känns lite trist att hamna så långt ner i resultatlistan med ett nollat lopp, men för att muntra upp mig själv brukar jag tänka att det i alla fall var si eller så många som var sämre än oss, i detta fallet 52 st!
Hopp 3, Sot:
Det fanns en rejäl svårighet precis i slutat av denna banan, man kom snabbt från ett hopphinder och sen säcken, och efter säcken skulle man springa förbi en tunnelingång och få in hunden i nästa. Jag kollade lite på smallklassen innan, och jag såg ingen som klarade av att lösa detta snyggt. Eller jo, kanske någon enstaka förare som sprang extremt snabbt så att han/hon var före sin hund när den kom ur säcken, men de var sannerligen lätträknade. Många hundar sprang in i fel tunnelingång, och annars så krockade förare och hund eller fick till något annat struligt där. Efter banvandringen hade jag fortfarande ingen direkt plan, utan tänkte att det får gå som det går också får jag försöka lösa det där och då. Det är inget vidare bra utgångsläge... :S Sot var påväg in i första tunnelingången, men jag lyckades stoppa henne och knöka in henne i nummer två istället. Duktig som lyssnade tyckte jag! Det blev inte särskilt snyggt, men vi kom i mål felfria i alla fall! Knöket vid tunneln kostade tid, plus att hon fick en stor sväng på ett ställe där hon satsade mot säcken istället för ett hopphinder, så vi fick 0,05 i tidsfel. Vi slutade på 14:e plats av 70 startande. Lite irriterande eftersom det delades ut 11 SM-pinnar...
Hopp 3, Glittra:
Glittra sprang förbi ett hopphinder (sprang efter mig mellan 2 hopphinder istället?!) Jag tyckte inte att det var lönt att ta om utan sprang i mål, disk alltså. Fram till dess gick det ok, Glittra sprang på och gjorde sitt bästa.
Agility Öppen, Sot:
http://www.youtube.com/watch?v=FI0AOcQIxro
Eftersom jag och Sot skulle springa vårt allra viktigaste lopp senare på dagen (Agility 2), så HADE jag tänkt att använda det här loppet som lite repetition av korrekt kontaktfältsbeteende. Men... Strax innan det var vår tur att springa råkade jag se på den rullande resultatlistan at Spice ledde klassen. Nej nu jäklar! Spice är hela 10 månader yngre än Sot och bara så jäkla duktig. Tävlingsdjävulen grep tag i mig, och plötsligt ville jag också göra ett bra lopp! (Ok jag erkänner då, jag ville hemskt gärna spöa vår konkurrent...) På bommen höll jag henne bra, men sen på A-hindret gav jag släppkommando direkt när hon kom ner i position. Vet ärligt talat inte om hon hade klarat av att stanna kvar ifall jag inte gjort det... Det var ju det jag skulle ha testat!! Fan fan fan, jag är så j-kla dum i huvudet... :/ Det var ju liksom bara en inofficiell klass, den betydde ingenting! På vippen rusade hon upp i full fart. Skitbra, tänkte jag, tills jag insåg att hon inte tänkte stanna överhuvudtaget... *suck* Men det var i alla fall inget "Tjohej jag kan flyga"-hopp, snarare ett "Whoops, nu tog vippen visst slut, jag borde ha stannat men nu är det försent"-skutt. På filmen ser hon faktiskt lite förvånad ut. Jag borde såklart tagit om vippen så att hon fått göra den rätt (jag menar, det var en inofficiell tävling och jag hade redan 5 fel pga att hon hoppat vippen) men av någon outgrundlig anledning tänkte jag inte ens tanken. Vet inte varför, jag sprang bara vidare?! Åååååh vad jag var arg på mig själv!! Jag riskerade ju att lära min hund att det är ok att fuska på tävling, grrr! Usch och fy, hade världens ångest och kände mig så jäkla kass. Men men, positivt med klassen var i alla fall att hon gjorde ett skitsnyggt slalom med en sned ingång till vänsterslalom = vår akilleshäl! Var mycket glad och nöjd med det. Serpentiner + bakombyten funkade också bra. Det var en kul bana. Sot kom på 16:e plats av 71 startande, men som sagt, spelade ju ingen roll...
Agility Öppen, Glittra:
Glittra sprang fel och satsade mot slalomet på ett ställe där hon skulle upp på bommen. Jag lyckades stoppa henne, men hon sprang en massa meter extra. I övrigt var det inga problem. 0 fel, men jag kollade inte ens resultatlistan. Trodde inte alls att vår tid skulle räcka något till eftersom Glittra inte är någon supersnabb hund, och i det här fallet sprang hon dessutom en lång extrasväng mot slalomet plus att hon är långsam på kontaktfälten. Jag fick sen förvånad veta att det räckt till en 10:e plats av 71 startande!? Det var kul, och jag grämde mig över att hon fått den där svängen. Och över att det var en inofficiell klass... (Annars hade hon ju fått både SM-pinne och poäng till "Årets agilityhund-lista", hmm). Hon vann en fästingplockare, hurra! (Har bara 4-5 st redan som jag aldrig använder...)
Agility 2, Sot:
Viktigaste klassen, den jag väntat på hela helgen! Naturligtvis skulle den gå allra allra sist på hela tävlingen då man var lagom trött och geggig i hjärnan :S Varför den var viktig? För att jag så megajättedögärna ville ta en pinne, bli uppflyttad till 3:an, och därmed slippa åka hela vägen till Varbergs klass 2-tävling helgen därpå för ett ynka lopp... Jag satt som funktionär 3 klasser på raken innan det var dags, och jag kände hur fjärilarna i magen blev fler och fler! När jag gick bavandringen upptäckte jag att banan innehöll en del svårigheter, men det kändes ändå som om vi skulle kunna grejja det. Kruxet var bara att jag sneglat lite på startlistan och sett att det skulle vara en hel del bra hundar med i klassen. Eftersom startfältet inte var så stort (och jag misstänkte att några av dem förmodligen till och med åkt hem redan pga att det var sent) skulle det inte delas ut så många pinnar. För att vara säker på att få en skulle det alltså inte räcka att "grejja" banan, utan man skulle nog behöva ha en rejält snabb tid också och placera sig som nummer 1 eller 2. Ja ja, vi skulle i alla fall göra vårt bästa och jag var taggad som tusan. Det var Sot också! :) Tyvärr hade jag ingen som kunde filma detta loppet, men hon gick riktigt riktigt bra. Definitivt snabbaste loppet, allt flöt och det kändes skitkul att springa. Vi klarade av en ganska svår slalomingång, och största fällan där man kom snabbt och skulle in i en tunnel som låg precis bredvid A-hindret. Men... Det gick lite snabbare än vad jag planerat på banvandringen, och plötsligt fann jag mig lite efter då det var dags för ett framförbyte innan bommen. Fortfarande lite stressad över att jag måste göra ett snabbt lopp tänkte jag "Äsch, det går lika bra om jag gör ett bakombyte istället". Fan fan fan... Det gick inte lika bra :/ Jag trängde Sot som sprang förbi uppfarten - vägran och 5 fel! Fan. Efteråt var jag så arg och besviken på mig själv att jag bara ville gå och skjuta mig. Jag vet ju att man aldrig ska ändra sin plan, ALDRIG! Det värsta är att jag vet att om jag hade hållt fast vid att göra mitt framförbyte hade vi haft vår pinne nu. Det enda som hade hänt hade varit att Sot fått en ful sväng, men so fuckin´what?! Hade förlorat lite tid förstås, men det hade inte gjort något. Vi hade definitivt blivit minst 2:a, kanske tom 1:a. Suck, lätt att vara efterklok... Fy bövelen vad jag grämde mig. Ännu mer sen på prisutdelningen (vi slutade 3:a av 16 startande, vägran till trots, fick en boll och en spettekaka, LOL!) när Kjell som vann med James Bond sa "Vad skönt att bli ledig nästa helg, nu slipper jag ju åka till Varberg!" Hmf.
DM och klass 3 KRISTIANSTAD 12/4:
När klockan ringde på morgonen undrade jag lite hur jag hade tänkt på när jag anmälde mig till den här tävlingen också, direkt dagen efter vår mastodontävling Gåsahoppet...!? Förmodligen "jag har tävlingsabstinens, jag anmäler mig till allt jag kan!" Ja ja, det var bara att masa sig upp. I ottan såklart. Hade naturligtvis räknat med ännu en varm och solig dag ("man kan ju alltid ligga och vila på en filt på gräset.."), så det var en lite chockartat att stiga ur bilen i ett svinkallt, dimmigt och fuktigt Kristianstad! Fy bövelen vad kallt det var, jag gick och hackade tänderna på banvandringen så att jag trodde de skulle gå sönder. Hade ju inte lyckats klä mig riktigt rätt... Typiskt, nu när man äntligen skulle få vara UTE en dag.
DM agilityklass, Glittra:
Glittra var duktig, men förlorade tyvärr som vanligt lite tid på kontaktfältshinderna. Hon slutade på 11:e (av 40 startande) plats inför hopploppet.
DM agilityklass, Sot:
Sot var också duktig, men hon kutade inte på sitt fortaste direkt... :/ Men hon var snabbare är Glittra och hamnade på 7:e plats inför hopploppet.
DM hoppklass, Glittra:
http://www.youtube.com/watch?v=P9ttDcSSrgc&feature=channel_page
En riktigt rolig och flytig bana (kul att bara få kuta på efter alla "snurra runt på stället"-banor på sista tiden). Glittra jobbade på bra, och lyckades faktiskt klättra ett par placeringar (vet inte riktigt vart de andra körde bort sig, jag tyckte inte att det var en särskilt svår bana förutom en "fel tunnelingång"?) Hon slutade på en 6:e plats totalt på DM:et vilket jag var mycket nöjd med. Eftersom Glittra är ganska säker men inte supersnabb, så klarar hon sig hyfsat bra på sådana här tävlingar där det gäller att prestera i flera lopp som läggs samman. Förra året blev hon 2:a (endast slagen av Troya), min duktiga lilla prinsessa! :)
DM hoppklass, Sot:
Banan var som sagt flytig och inte särskilt svår, egentligen... Med Sot oroade jag mig emellertid lite för att jag var bli tvungen att göra ett bakombyte vid säcken. Hon har ju missat på detta förr. Hon klarade i och för sig ett sådant byte på Gåsahoppet, men detta var mycket mycket snävare. På banvandringen gick jag och klurade på ifall jag skulle försöka hinna göra ett framföryte istället, eller om det fanns möjlighet att springa med yttervarv runt. Men det skulle bara bli krångligt och kosta tid, så jag bestämde mig för att köra på bakombytet. Om vi inte klarade det så var vi helt enkelt inte värda någon placering heller! Eftersom Glittra blivit 11:a och Sot 7:a i första loppet och man kör med "omvänd startordning", innebar det att jag bara hade 3 hundar emellan. Snabba bud alltså! Lite småstressigt att hinna belöna Glittra, binda henne i ett träd, ta Sot och tagga igång, och sen köra igen! Hann ju knappt pusta klart :S Ska väl erkänna att jag fick litegrann adrenalinpåslag också. Jag menar, ligger man 7:a har man all möjlighet att klättra! Dels genom att göra ett bra lopp och knappa in på tiden, dels genom chansen att de som ligger före kör bort sig... Det gick ganska bra ända tills vi började närma oss slutet av banan. Närmare bestämt säcken... Jag måste förmodligen undermedvetet varit så inställd på att något skulle krångla just där och gjort något konstigt, för plötsligt stack Sot bara iväg (ganska långt) rakt fram och tog ett hopphinder istället?! Disk alltså, snopet.
Agility 3, Glittra:
Detta var en svår bana. Tja, det verkade i alla fall så när jag stod och tittade på dem som körde innan mig! ;) Den innehöll i alla fall en "fel tunnelingång", ett ställe där det var stor risk för "flick", och kontaktfälten i sig brukar ju skörda en del offer... Många duktiga hundar körde bort sig till höger och vänster, och jag började le litegrann i smyg. Jag gillar nämligen svåra banor! (Glittra är säker, men har ingen chans att slå eliten på tid, så..) Glittra klarade banan galant, förutom att hon fick en jättesväng på ett ställe då hon trodde att vi sulle rakt fram. Jag hade inte koll på tider eller hur många som hade nollat, men hoppade hoppades hoppades... Och japp, Glittra slutade på 6:e plats med 0,14 tidsfel (av 39 startande) och fick en SM-PINNE! *wohooo*
Hopp 3, Glittra:
Himlarns vilken kanonkul bana! :) En riktig fartig "springbana" med mjuka sköna linjer. Den typ av bana som Glittra absolut inte har någon chans på konkurrensmässigt, men det brydde jag mig inte om. Jag tyckte bara att det skulle bli skoj att få avsluta en lång tävlingshelg med att kunna låta hundarna ösa på. Banan innehöll i och för sig en snabb och svår slalomingång och ännu en "fel tunnelingång", men jag kände inte att det skulle vara några problem för mina hundar. Tyvärr har jag mitt klant-arsle lyckats radera loppet frn kameran så jag kommer inte ihåg perfekt, men jag vill inte minnas att det blev några missar. Glittra kom i alla fall i mål felfri, dock med 0,12 förargerliga tidsfel. Jag förväntade mig absolut inget så jag kollade inte ens resultatlistan efteråt. Snacka om att jag blev förvånad när Pia sen kom och sa att vi blivit 8:a (av 42 st)! Det är jag verkligen jättenöjd med, med tanke på konkurransen och att det var en springbana :) Detta var definitivt Glittra dag, satte 4 nollor på raken! Superduktig tycker jag, men tror ni att hon fick ett endaste litet pris?? Nix pix... Snåljåpar :(
Hopp 3, Sot:
Det var ritkigt lajbans att få springa den här banan med Sot, kul att hinna få upp lite fart mellan hinderna utan att behöva svänga och styra hela tiden. Tyärr så blev det fel i slalomen. Helvetesjävlaskitslalomet... Fast jag blev inte alltför knäckt över det. Hela förra säsongen var slalomet vårt hatobjekt eftersom det blev fel i ca 90% av alla lopp (medan resten av banorna gick skitbra, typiskt nog). Det som oftast hände var att Sot stack för tidigt och hoppade över sista porten. Den här gången hoppade hon istället över typ 3:e porten från slutet tror jag, men fortsatte de sista två. Såg inte ut som om hon fuskade, utan helt enkelt kom i otakt och inte klarade av att svänga in så tight. Jag lät henne ta om slalomet, och hon slutade på 19:e plats (av 42 st) med 5 fel + 4,97 tidsfel.
Japp, det var det det. Har bara orkat/hunnit lägga upp 4 filmer tyvärr (det tar liksom drygt 2 timmar för mig att ladda upp EN film på youtube, fattar inte vad jag gör för fel?!), kanske fyller på med fler så småningom. Nu ska jag packa, kvällsrasta hundarna och hoppa i säng. Imorgonbitti bär det av till Varberg...
tisdag 14 april 2009
Trötta...
Rapport från påskens tävlingar kommer snart, jag lovar!
Måste bara vila ikapp en smula först...
Ni får hålla till godo med en av mina favoritlåtar med Thåström så länge, bara för att titeln beskriver hur jag känner för mig själv och mina klantiga beslut... Älskar texten, älskar rösten, älskar känslan. Sååååå himla fin! *ryser*
"FanFanFan" http://www.youtube.com/watch?v=6r_XtR1FdZo
onsdag 8 april 2009
GLAD PÅSK!
Jag och världens sötaste påskkärringar ska fira med 3 dagars agilitytävling :) See ya next week!
måndag 6 april 2009
The Whooo Song
Veckans låttips: "The Whooo song" med 5th Sonic Brigade.
Riktigt cool låt, med ett riktigt bra band som jag tycker att ni bör hålla utkik efter framöver ;)
Lyssna och ladda ner låten här: http://www.5thsonicbrigade.se/.
Jag var en sväng till klubben igår kväll igen för att träffa och träna lite med Ullis och Stella. Körde dit lite tidigare, och då höll Mette och Martina på att bygga en bana så jag hakade glad på! :) Första varvet på banvandringen tyckte jag att den verkade apsvår, tyckte att alla hinder stod helt orealistiskt och fattade inte alls hur jag skulle fixa det. Men sen fick jag ändå ihop den med rätt bra lösningar tyckte jag. Körde Glittra först - felfritt! Gött. Sen var det Sots tur - felfritt igen! (Även om vägen inte blev så lysande pga att jag tappade bort mig lite bla på ett ställe där det var 2 push:ar på rad). Det kändes så himla bra! Stolt över mina sessor :) Och det är kul när det som man tänker och planerar på banvandringen faktiskt funkar i verkligheten också, att man känner sina hundar så väl att man vet vad som ska funka. Jag körde en andra gång med Sot, men då blev det tyvärr fel på ett ställe då jag trängde henne lite så att hon sprang iväg och tog några andra hinder istället. Men jag var mycket nöjd ändå, framförallt över att båda hundarna klarade en väldigt svår slalomingång utan problem (det var i och för sig högerslalom som är vår starkaste sida, men ändå!) Gjorde en massa bakombyten också, lööööv bakombyten!
Jag körde bara 3 rundor på banan, vill som sagt börja lite nätt med flickorna nu efter pensionatsvistelsen (plus förstås att jag själv tyckte det var skiiitjobbigt att springa, kändes som om det inte fanns en gnutta syre i luften då man kom i mål! *pust&stön*) Men sen hjälpte Ullis mig och Sot lite med lydnadsträningen, och jag fick lite bra tips. Tack! :) Vi körde en platsliggning också, och alla 3 vovvarna var superduktiga (Stella är sötast!) Sen satt vi förståss i gräset och snackade ett bra tag också, det var en så underbart skön och solig kväll. Härligt med vår och långa ljusa kvällar, det är verkligen livet för en hundägare!!
Nej, nu är det nattinatti!
Riktigt cool låt, med ett riktigt bra band som jag tycker att ni bör hålla utkik efter framöver ;)
Lyssna och ladda ner låten här: http://www.5thsonicbrigade.se/.
Jag var en sväng till klubben igår kväll igen för att träffa och träna lite med Ullis och Stella. Körde dit lite tidigare, och då höll Mette och Martina på att bygga en bana så jag hakade glad på! :) Första varvet på banvandringen tyckte jag att den verkade apsvår, tyckte att alla hinder stod helt orealistiskt och fattade inte alls hur jag skulle fixa det. Men sen fick jag ändå ihop den med rätt bra lösningar tyckte jag. Körde Glittra först - felfritt! Gött. Sen var det Sots tur - felfritt igen! (Även om vägen inte blev så lysande pga att jag tappade bort mig lite bla på ett ställe där det var 2 push:ar på rad). Det kändes så himla bra! Stolt över mina sessor :) Och det är kul när det som man tänker och planerar på banvandringen faktiskt funkar i verkligheten också, att man känner sina hundar så väl att man vet vad som ska funka. Jag körde en andra gång med Sot, men då blev det tyvärr fel på ett ställe då jag trängde henne lite så att hon sprang iväg och tog några andra hinder istället. Men jag var mycket nöjd ändå, framförallt över att båda hundarna klarade en väldigt svår slalomingång utan problem (det var i och för sig högerslalom som är vår starkaste sida, men ändå!) Gjorde en massa bakombyten också, lööööv bakombyten!
Jag körde bara 3 rundor på banan, vill som sagt börja lite nätt med flickorna nu efter pensionatsvistelsen (plus förstås att jag själv tyckte det var skiiitjobbigt att springa, kändes som om det inte fanns en gnutta syre i luften då man kom i mål! *pust&stön*) Men sen hjälpte Ullis mig och Sot lite med lydnadsträningen, och jag fick lite bra tips. Tack! :) Vi körde en platsliggning också, och alla 3 vovvarna var superduktiga (Stella är sötast!) Sen satt vi förståss i gräset och snackade ett bra tag också, det var en så underbart skön och solig kväll. Härligt med vår och långa ljusa kvällar, det är verkligen livet för en hundägare!!
Nej, nu är det nattinatti!
söndag 5 april 2009
Egypten
Jaha, då har man långt om länge lyckats leta upp den där lilla lilla förtvinade genen. Ni vet den som heter "ansvarskännande ordentliga vuxen"-genen. Har med andra ord äntligen packat upp resväskan, städat, röjt och tvättat lite nu *nöjd* Imorgon är det back to work som gäller... *suck* Men men, har haft en WUNDERBAR semester i alla fall. En vecka går så hiskeligt fort bara...
Det blev en resa till Egypten med hela la familia den här gången. 10 år sedan vi reste ihop sist, jag var lite skeptisk... :S Men mamma ville så gärna att vi skulle göra något ihop, och eftersom hon alltid ställt upp för mig så gav jag med mig. Värsta ångesten var att jag då skulle bli tvungen att lämna bort Glittra och Sot på hundpensionat (annars brukar ju alltid päronen vara prinsess-passare när jag åker bort...)
Dagarna innan det var dags skenade fantasin hej vilt om alla saker som skulle kunna hända mina ögonstenar :/ Fast det kändes ändå rätt ok när jag sen lämnade dem, jag litar helt och fullt på Kenneth. Var ganska stolt över att jag faktiskt lyckades låta bli att börja stortjuta! Det brände bara litegrann i ögonen när jag körde därifrån, men då skruvade jag upp volymen på radion och sjöng med. De spelade passande nog Lasse Winnerbäck, så det gick suveränt och jag kände mig genast bättre till mods. Tills jag insåg vilken låt det var jag satt och sjöng på... "Om du lämnade mig nu"... Då grät jag en eller två tårar trots allt :(
Lasse Winnerbäck "Om du lämnade mig nu"
http://www.youtube.com/watch?v=rWUmyXknwpc
Jag och syrran var i Makadi hösten -07, och vi åkte till samma ställe den här gången. Det är nämligen helt FANTASTISKT! I alla fall om man har som mål att bara snorkla, sola, slappa och känna sig som drottningen ungefär på det fina fina lyxhotellet (Makadi Palace). Finns inte så mycket annat att "göra" eftersom området bara består av ett gäng hotell med öken runt om, men det passar mig fint. Den större staden Hurghada har jag bara åkt igenom med buss, men den lockar mig inte alls (ser stökigt och skitigt ut, som värsta stora byggarbetsplatsen).
På stranden
Jag skulle förstå om de kommer ihåg oss nästa gång vi kommer dock, eftersom jag den här gången gjorde massa gymnastiska övningar (som jag fått av sjukgymnast-Anna) nere på solstolarna både vid stranden och poolen *skratt* Ja vad då, jag skulle ju hinna göra minst 40 st magmuskelövningar (jag är INTE bra på detta), och 20 st pinsamma ryggövningar (jag kallar dem "sälen"...) per dag! Jag ville verkligen försöka vara duktig och passa på att träna och stärka ryggen nu när jag var ledig och inte riskerade massa bakslag pga tunga lyft etc på jobb. (Dessutom kommer ju sjukgymnast-Anna se på min fläskiga mage nästa gång ifall jag skött mig eller inte...) Jag fuskade dock lite med övningarna som är till för att trycka tillbaks de bråkande diskarna (en i nacken och en i ryggen) på plats igen... Jag gjorde några om dan, men inte så många som jag borde. Tycker att nackövningen är lite svår (plus att man ser ut som en papegojja), och när man gör ryggövningen ser man extremt dryg och spännig ut. Tror att Anna hade varit ganska stolt över mig ändå, en dag simmade jag dessutom 1000 meter i poolen! Vilket var en smula pinsamt bara det, eftersom det stod typ 4 "lifeguards" och tittade på... Det var nämligen bara jag och systeryster i hela stora poolen eftersom vattnet var sviiinkallt! (Jag har fotobevis på att jag faktiskt badade i den trots detta, men eftersom jag ser ut som en strandad val får ni ta mitt ord på det...)
Coolt träd
Förra gången jag och Ida var i Egypten följde vi med på en utfärd till Kairo där vi gick på egyptiska muséet, kollade på pyramiderna och spinxen etc (ballt!) Jag var lite sugen på att se Luxor den här gången, men bestämde mig för att jag nog trots allt inte ville offra en hel dag på detta. Det jag längtade efter och kände att jag behövde allra mest var nämligen att bara sola, läsa, snorkla, äta och ta det LUGNT! Och det gjorde jag :) INGET anträngande. Jag läste 3 böcker under veckan (Camilla Läckberg "Tyskungen", Martina Haag "Martina-koden" och Stieg Larsson "Män som hatar kvinnor". Jag gillade allihop, och jag bara MÅSTE gå och se "Män som.." på bio nu!) och snorklade flera timmar var dag. Utom en då det blåste för mycket för att kunna ta sig ut på korallerna... :(
Såg en fin fågel också
För bästa effekt - klicka på bilderna så blir de större ;)
Herrejösses, de hade slagit sig sönder och samman på korallerna! Helt sjukt blodiga. Jag skrattade hejdlöst när jag såg dem och sprang snabbt och hämtade kameran, LOL! (Ingen fara, de tycker om mig ändå! *smile*) Nåja, det var faktiskt lite svårt att ta sig i och ur vattnet, eftersom man var tvvungen att gå på en massa hala döda koraller ut till platsen där det blev lite djupare och revet börjadede (specielt när det var lågvatten och blåste). Men de lärde sig efter hand!
En hel massa sjöstjärnor kröp fram var gång det blev lågvatten
En dag följde vi med på en båttur och snorklade ifrån den. Mest för att ryktet sa att det fanns chans att stöta på delfiner, men inga sådana i sikte den dag vi valde att följa med *lite besviken* Men det var mysigt ändå! Korallerna och fiskarna ute till havs där vi stannade var emellertid ingenting speciellt jämfört med de som finns direkt utanför stranden på vårt hotell. (Om det är någon som är sugen på riktigt fin snorkling rekommenderar jag starkt Makadi!) Vi gjorde ett stopp på Giftun island också, som omgavs av det blåaste vatten jag någonsin sett!
Giftun island
Äter på båten (ja jag vet att jag ser dryg och svagt utvecklingsstörd ut..)
Jag, efter lite snorkling till havs
Allra sista snorkelturen, dagen innan hemresan, stötte jag och mamma på Mr and Mrs Lionfish... Gah!! Blev allt lite skakis :S Ok jag erkänner, MYCKET skakis! Vi sprattlade snabbt iväg åt motsatt håll. De ska ju liksom hålla sig djupt nere, långt inne bland korallernas hålorna, definitivt inte i ansiktshöjd med mig där jag precis ska försöka ta mig upp på land igen! För den som inte vet så är denna fuling rejält giftig... (Vet ej om dödlig, men man vill inte sticka sig på dess taggar kan jag lova). På väg upp mot stranden såg vi även en liten bebis-lionfish som simmade runt på det grunda vattnet. Den blev jag inte lika rädd för, utan hämtade kameran och fotade!
Bebis-lejon 
*Mmmm*
Ida kränger frulle
Resturangpersonalen är grymt effektiv. Man hinner knappt äta upp innan de rycker tallriken ifrån en! Och de kommer ideligen och frågar om man vill ha mer dricka osv. Blir nästan lite stressad av att de springer runt som skållade råttor hela tiden och rycker i ens saker. (Det är nästan som om de står och väntar "Nnnnnnu tog hon sista tuggan, då byter jag tallrik till henne!") Thai-restuangen tog priset, jag tror att vi klämde i oss 4 rätter på sisådär 20 minuter! Att sitta och vänta en evighet på en resturang är i och för sig bland det tristaste jag vet, men nån måtta på servicen kan det väl vara...
Thai är gott
Precis all peronal på hotellet är otroligt trevlig, men jag måste säga att jag är ovan vid att bli så väldigt uppvaktad hela tiden. De öppnar dörrar, skjuter in stolen till en... Och to tell you the truth, jag hade mer än gärna tagit en madrass själv och lagt på min solstol istället för att stå som ett fån medan nån annan gör det åt mig. Känner mig så dum och snobbig, jag heter ju trots allt inte Silvia... Men passa er, de blir skitsura om man försöker att ta en madrass själv, jag har provat! ;) De VILL göra det åt en, och helst sedan även ta ens handduk och lägga ut över madrassen (och då säger man ju lite försynt "thank you", trots att man egentligen inte alls vill ha handuken så, utan hellre velat behålla den ihopvikt och använda den som huvudkudde...)
Förra gången jag var i Egypten gick jag hela tiden runt och tyckte lite synd om alla som jobbade där. Framförallt de som sopade, städade polen eller låg på knä och rensade rabatter. Tror att det var för att jag själv kände mig så lat som bara kunde gå runt där och slappa som en annan rikemanssnobb. Men sen kom jag att tänka på vilket jobb jag själv har... Jag torkar kräk och bajs, och det är minsann inte en jäkel som någonsin tyckt synd om mig för det! Dessutom betalar jag, DYRA pengar, för att kunna gå runt och slappa en vecka i deras land, och för att kunna njuta av den sol och det hav som de har tillgång till gratis. Då kändes det lite bättre! :)
Det var en skön vecka, och vi klarade oss faktiskt undan med bara ett enda mindre familjebråk. Som jag tror att jag startade... (Ja, jag TYCKER faktiskt att det är extremt oförskämt att sitta och salta hysteriskt på maten medan servitören står vid ens bord och försöker ta upp beställning på dricka! Eller hur??)
En stilla kväll på stranden
Det blev en resa till Egypten med hela la familia den här gången. 10 år sedan vi reste ihop sist, jag var lite skeptisk... :S Men mamma ville så gärna att vi skulle göra något ihop, och eftersom hon alltid ställt upp för mig så gav jag med mig. Värsta ångesten var att jag då skulle bli tvungen att lämna bort Glittra och Sot på hundpensionat (annars brukar ju alltid päronen vara prinsess-passare när jag åker bort...)
Dagarna innan det var dags skenade fantasin hej vilt om alla saker som skulle kunna hända mina ögonstenar :/ Fast det kändes ändå rätt ok när jag sen lämnade dem, jag litar helt och fullt på Kenneth. Var ganska stolt över att jag faktiskt lyckades låta bli att börja stortjuta! Det brände bara litegrann i ögonen när jag körde därifrån, men då skruvade jag upp volymen på radion och sjöng med. De spelade passande nog Lasse Winnerbäck, så det gick suveränt och jag kände mig genast bättre till mods. Tills jag insåg vilken låt det var jag satt och sjöng på... "Om du lämnade mig nu"... Då grät jag en eller två tårar trots allt :(
Lasse Winnerbäck "Om du lämnade mig nu"
http://www.youtube.com/watch?v=rWUmyXknwpc
Jag och syrran var i Makadi hösten -07, och vi åkte till samma ställe den här gången. Det är nämligen helt FANTASTISKT! I alla fall om man har som mål att bara snorkla, sola, slappa och känna sig som drottningen ungefär på det fina fina lyxhotellet (Makadi Palace). Finns inte så mycket annat att "göra" eftersom området bara består av ett gäng hotell med öken runt om, men det passar mig fint. Den större staden Hurghada har jag bara åkt igenom med buss, men den lockar mig inte alls (ser stökigt och skitigt ut, som värsta stora byggarbetsplatsen).
Palatset :)
När vi steg in genom dörrarna sa Ida att dörrvakten sagt "Welcome back" till oss. Jag trodde henne inte. Men sen frågade en av killarna som bar väskorna till rummen (ja jag sa ju det, royalty!) om det var vår andra gång där för han kände igen oss, och senare i resturangen välkomnade ytterligare en kille mig och sa att han mindes mig och min syster... WHAT?! Hur sjutton är det bara möjligt, det var 16 månader sedan vi var där?! Och hotellet rymmer dessutom säkert typ 1000 pers, och det kommer nya turister var och varannan dag. Fråga nummer 2 jag ställde mig var "Vad sjutton GJORDE jag sist?!" :S Jag är liksom inte en person som folk brukar känna igen (inbillar jag mig i alla fall), är så tråkig och osynlig man kan bli. Jag lovar, be mig beställa drinkar i en bar ska ni se! (Jag syns inte, de brukar hjälpa dem som står BAKOM mig *grrr*) Så något uppseendeväckand måste jag med andra ord ha gjort för att de skulle komma ihåg oss, hmm..
På strandenJag skulle förstå om de kommer ihåg oss nästa gång vi kommer dock, eftersom jag den här gången gjorde massa gymnastiska övningar (som jag fått av sjukgymnast-Anna) nere på solstolarna både vid stranden och poolen *skratt* Ja vad då, jag skulle ju hinna göra minst 40 st magmuskelövningar (jag är INTE bra på detta), och 20 st pinsamma ryggövningar (jag kallar dem "sälen"...) per dag! Jag ville verkligen försöka vara duktig och passa på att träna och stärka ryggen nu när jag var ledig och inte riskerade massa bakslag pga tunga lyft etc på jobb. (Dessutom kommer ju sjukgymnast-Anna se på min fläskiga mage nästa gång ifall jag skött mig eller inte...) Jag fuskade dock lite med övningarna som är till för att trycka tillbaks de bråkande diskarna (en i nacken och en i ryggen) på plats igen... Jag gjorde några om dan, men inte så många som jag borde. Tycker att nackövningen är lite svår (plus att man ser ut som en papegojja), och när man gör ryggövningen ser man extremt dryg och spännig ut. Tror att Anna hade varit ganska stolt över mig ändå, en dag simmade jag dessutom 1000 meter i poolen! Vilket var en smula pinsamt bara det, eftersom det stod typ 4 "lifeguards" och tittade på... Det var nämligen bara jag och systeryster i hela stora poolen eftersom vattnet var sviiinkallt! (Jag har fotobevis på att jag faktiskt badade i den trots detta, men eftersom jag ser ut som en strandad val får ni ta mitt ord på det...)
Coolt trädFörra gången jag och Ida var i Egypten följde vi med på en utfärd till Kairo där vi gick på egyptiska muséet, kollade på pyramiderna och spinxen etc (ballt!) Jag var lite sugen på att se Luxor den här gången, men bestämde mig för att jag nog trots allt inte ville offra en hel dag på detta. Det jag längtade efter och kände att jag behövde allra mest var nämligen att bara sola, läsa, snorkla, äta och ta det LUGNT! Och det gjorde jag :) INGET anträngande. Jag läste 3 böcker under veckan (Camilla Läckberg "Tyskungen", Martina Haag "Martina-koden" och Stieg Larsson "Män som hatar kvinnor". Jag gillade allihop, och jag bara MÅSTE gå och se "Män som.." på bio nu!) och snorklade flera timmar var dag. Utom en då det blåste för mycket för att kunna ta sig ut på korallerna... :(
Japp, ni har ju redan sett mina nya snygga kompisar i tidigare inlägg :) Parrot, Picasso, Angel, Napoleon och gänget är verkligen såååå coola! Fast jag måste nog få komma med ett avslöjande: "Nemo" (clownfish/anemonefish) är en riktig tråkmåns! Han må vara världskändis och väldigt söt, men han häckar ju bara inne bland anemonerna hela tiden - fegis!
Jag har verkligen blivit helt facinerad av snorkling, fullomligt älskar det! Jag kan ligga och guppa vid ytan hur länge som helst och titta på alla fina fiskar och färgglada koraller utan att tröttna. Förstår inte varför egentligen? Tycker ju att akvarium är skittrist? Konstigt. Men det är som en helt ny värld där nere, med berg efter berg av stora koraller! Och med klar sikt ner till 30 meters djup känns det som om man flyger fram, det är riktigt häftigt faktiskt. Såg en rocka den här gången också, och en bläckfisk! *glad*
Såg en fin fågel ocksåMamma och pappa är ju dock inga proffs på det här med att snorkla direkt, ha ha! Eftersom ingen av dem känner till min blogg tänker jag fräckt dela med mig av några foton på dem efter deras första snorkeltur...
För bästa effekt - klicka på bilderna så blir de större ;) Herrejösses, de hade slagit sig sönder och samman på korallerna! Helt sjukt blodiga. Jag skrattade hejdlöst när jag såg dem och sprang snabbt och hämtade kameran, LOL! (Ingen fara, de tycker om mig ändå! *smile*) Nåja, det var faktiskt lite svårt att ta sig i och ur vattnet, eftersom man var tvvungen att gå på en massa hala döda koraller ut till platsen där det blev lite djupare och revet börjadede (specielt när det var lågvatten och blåste). Men de lärde sig efter hand!
En hel massa sjöstjärnor kröp fram var gång det blev lågvatten En dag följde vi med på en båttur och snorklade ifrån den. Mest för att ryktet sa att det fanns chans att stöta på delfiner, men inga sådana i sikte den dag vi valde att följa med *lite besviken* Men det var mysigt ändå! Korallerna och fiskarna ute till havs där vi stannade var emellertid ingenting speciellt jämfört med de som finns direkt utanför stranden på vårt hotell. (Om det är någon som är sugen på riktigt fin snorkling rekommenderar jag starkt Makadi!) Vi gjorde ett stopp på Giftun island också, som omgavs av det blåaste vatten jag någonsin sett!
Giftun island
Äter på båten (ja jag vet att jag ser dryg och svagt utvecklingsstörd ut..)
Jag, efter lite snorkling till havsAllra sista snorkelturen, dagen innan hemresan, stötte jag och mamma på Mr and Mrs Lionfish... Gah!! Blev allt lite skakis :S Ok jag erkänner, MYCKET skakis! Vi sprattlade snabbt iväg åt motsatt håll. De ska ju liksom hålla sig djupt nere, långt inne bland korallernas hålorna, definitivt inte i ansiktshöjd med mig där jag precis ska försöka ta mig upp på land igen! För den som inte vet så är denna fuling rejält giftig... (Vet ej om dödlig, men man vill inte sticka sig på dess taggar kan jag lova). På väg upp mot stranden såg vi även en liten bebis-lionfish som simmade runt på det grunda vattnet. Den blev jag inte lika rädd för, utan hämtade kameran och fotade!
Bebis-lejonWhat more... "All inclusive" är finemang! :) Äter så man storknar... Det finns flera olika resturanger att välja på, men "The Dome" är vår favvis! Buffé med enormt mycket olika mat att välja på (och massa efterätt *kakmonster*), trevlig serveringspersonal och framförallt så himla MYYYYYSIG! Käkar frukost här också, hotellfrukost är det BÄSTA som finns! Kanske för att jag alltid är vrålhungrig på morgonen, och för att jag hemma vanligtvis har ett sorts bröd och ett sorts pålägg eller fil att välja på...
*Mmmm*
Ida kränger frulleResturangpersonalen är grymt effektiv. Man hinner knappt äta upp innan de rycker tallriken ifrån en! Och de kommer ideligen och frågar om man vill ha mer dricka osv. Blir nästan lite stressad av att de springer runt som skållade råttor hela tiden och rycker i ens saker. (Det är nästan som om de står och väntar "Nnnnnnu tog hon sista tuggan, då byter jag tallrik till henne!") Thai-restuangen tog priset, jag tror att vi klämde i oss 4 rätter på sisådär 20 minuter! Att sitta och vänta en evighet på en resturang är i och för sig bland det tristaste jag vet, men nån måtta på servicen kan det väl vara...
Thai är gottPrecis all peronal på hotellet är otroligt trevlig, men jag måste säga att jag är ovan vid att bli så väldigt uppvaktad hela tiden. De öppnar dörrar, skjuter in stolen till en... Och to tell you the truth, jag hade mer än gärna tagit en madrass själv och lagt på min solstol istället för att stå som ett fån medan nån annan gör det åt mig. Känner mig så dum och snobbig, jag heter ju trots allt inte Silvia... Men passa er, de blir skitsura om man försöker att ta en madrass själv, jag har provat! ;) De VILL göra det åt en, och helst sedan även ta ens handduk och lägga ut över madrassen (och då säger man ju lite försynt "thank you", trots att man egentligen inte alls vill ha handuken så, utan hellre velat behålla den ihopvikt och använda den som huvudkudde...)
Förra gången jag var i Egypten gick jag hela tiden runt och tyckte lite synd om alla som jobbade där. Framförallt de som sopade, städade polen eller låg på knä och rensade rabatter. Tror att det var för att jag själv kände mig så lat som bara kunde gå runt där och slappa som en annan rikemanssnobb. Men sen kom jag att tänka på vilket jobb jag själv har... Jag torkar kräk och bajs, och det är minsann inte en jäkel som någonsin tyckt synd om mig för det! Dessutom betalar jag, DYRA pengar, för att kunna gå runt och slappa en vecka i deras land, och för att kunna njuta av den sol och det hav som de har tillgång till gratis. Då kändes det lite bättre! :)
Det var en skön vecka, och vi klarade oss faktiskt undan med bara ett enda mindre familjebråk. Som jag tror att jag startade... (Ja, jag TYCKER faktiskt att det är extremt oförskämt att sitta och salta hysteriskt på maten medan servitören står vid ens bord och försöker ta upp beställning på dricka! Eller hur??)
En stilla kväll på stranden Men men, nu är det slut på lyxslivet :/ Lääängtar redan tillbaka. Det blir nog att jag återvänder igen. Nån gång... När jag slavat ihop lite pengar igen...
Lite bilder från min och syrrans resa -07:
http://www.facebook.com/album.php?aid=13356&id=534882010&l=a2b08c3e97
http://www.facebook.com/album.php?aid=13356&id=534882010&l=a2b08c3e97
lördag 4 april 2009
Hmm...
Var iväg en sväng till klubben i morse för att träna agility med flickorna. Underbart väder och inte en kotte på planen när jag kom - toppen! Jag hade massa jag ville träna och finslipa, och tänkte nöjt att jag skulle kunna hänga på klubben i flera timmar och träna lite, sitta och sola och softa en stund, träna lite mer.. osv. (Jag menar, tråkiga saker som att packa upp resväskor etc kan man väl skjuta på några dagar till?!) Det stod en färdig agilitybana med nummerskyltar (hurra!), så jag tänkte att vi skulle börja med att köra den ett par varv (har varit lite snålt med banträning i vinter). Efter ett varv var hundarna flåsiga, och efter två hängde deras tungor i backen! WHAT?! Jag undrar om det var ovanan vid värmen som gjorde dem trötta (förvisso inte dödsvarmt, men det var ändå ett bra tag sedan det var mer än några futtiga plusgrader då vi tränat..), eller om de verkligen kan ha tappat ALL kondis efter en vecka på pensionat?! Hmm... Två halvtimmerpromenader och två kortare rastnigsrundor per dag är såklart betydligt mindre aktivitet än de är vana vid, men ändå! Är det möjligt?? Lite oroande faktiskt. Får försöka "sätta igång dem" lite försiktigt nu tror jag, fast redan till helgen måste de helst vara "fit for fight" igen... :S
Anyway, banan gick bra. Jag såg ett par "fällor" när jag banvandrade, på två eller tre ställen stod det ett hinder tätt rakt fram då de skulle svänga till ett annat hinder istället. I verkligen var det emellertid nemas problemas, båda hundarna följde mig jättefint och hade inte en tanke på att ta fel hinder. Sot slarvade dock litegrann på kontaktfälten, matte INTE glad! :/ Hon väntade i och för sig på släppkommando, men "råkade" liksom stanna lite för sent när alla fyra tassar redan hunnit komma ner i gräset... Båda hundarna fick köra några extra kontaktfält, och efter lite påminnelse om hur det ska se ut gick det bra. Måste nog ta mig en funderare på hur jag ska göra om det blir tendens till fusk eller slarv på tävling från fröken Sots sida... Hmm igen.
Sen stretchade och masserade jag igenom hundarna lite (för att undvika att de skulle få världens träningsvärk), och körde ut och promenerade en dryg timme i Klagshamn istället. Härligt!
Anyway, banan gick bra. Jag såg ett par "fällor" när jag banvandrade, på två eller tre ställen stod det ett hinder tätt rakt fram då de skulle svänga till ett annat hinder istället. I verkligen var det emellertid nemas problemas, båda hundarna följde mig jättefint och hade inte en tanke på att ta fel hinder. Sot slarvade dock litegrann på kontaktfälten, matte INTE glad! :/ Hon väntade i och för sig på släppkommando, men "råkade" liksom stanna lite för sent när alla fyra tassar redan hunnit komma ner i gräset... Båda hundarna fick köra några extra kontaktfält, och efter lite påminnelse om hur det ska se ut gick det bra. Måste nog ta mig en funderare på hur jag ska göra om det blir tendens till fusk eller slarv på tävling från fröken Sots sida... Hmm igen.
Sen stretchade och masserade jag igenom hundarna lite (för att undvika att de skulle få världens träningsvärk), och körde ut och promenerade en dryg timme i Klagshamn istället. Härligt!
fredag 3 april 2009
Saknar mina kompisar...
PARROT
Min favvis!! Bara för att de ser så himla snälla ut då de simmar förbi och ler mot en med sina antingen blåa eller knallrosa läppar :)(Parrot fish)
PICASSO
Absolut coolaste fisken! Och med passande namn, ser ju helt overkliga ut!(Picasso fish)
ANGEL
Sååååå otroligt vacker!(Royal angelfish)
WRASSE
Ännu en snygging! (Broomtail Wrasse)
NAPOLEON
Cool bjässe!(Napoleon fish)
Och min lilla skyddsling! De såg alltid så ensamma, fula och ledsna ut där de simmade omkring...
(Masked puffer)
Skriver mer om resan nån annan gång, i helgen ska jag bara promenera, busa och tvångsgosa med mina prinsessor!! :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
