söndag 19 april 2009

YES, där satt den!!

Japp, nu är Sot en "klass 3-hund",RIKTIGT! Hon har äntligen tagit den sista pinnen i Ag 2 och är uppflyttad till 3:an i både hopp och ag *big smile*


Stolt Sot-skrot med sina priser:
rosett, en rulle blåa bajspåsar, en leksak och en säck foder :)

Jag och Sot var och tävlade i Varberg igår. Eftersom det bara var för klass 2 fick inte Glittra vara med och tävla, så jag dumpade av henne hos mamma och pappa på vägen (tyckte det var synd att hon skulle behöva åka bil så långt och sen ändå inte få springa något, hon hade blivit grymt upprörd och avundsjuk!) Jag dumpade bilen också (lånade mamma och pappas istället) så fick den nya däck under tiden, perfekt! (Den blev visst tvättad också, ja jag är lite bortskämd *smile*)

Jag kände verkligen INTE för att köra ända till Varberg för ett enda officiellt lopp, och under tiden jag körde upp började jag tänka på vilket dåligt humör jag skulle vara på när jag körde hem om vi inte lyckades ta den där sista uppflyttningspinnen... Press press press! Fan också, jag skulle säkert sabba det bara för att det var så viktigt :/

När vi kom fram var det strålande härligt väder och jag blev genast på bättre humör. Det är verkligen helt fantastiskt med utomhustävlingar när det är vår och vackert väder :) Det var god tid innan det var dags för oss, så vi gick en liten mysig promenad och satte oss sedan vid banan och tittade lite.

Ag2-banan kändes ganska kul och lagom svår, lite roliga byten som nog skulle flyta bra. Det enda som bekymrade mig litegrann under banvandringen var 3 hinder som stod i en båge, där man inte skulle ta hinder nr 2. Blev ingen snygg linje alls för hundarna, och kunde nog bli lite svårt för snabba hundar som gärna flyter ut lite i svängarna. Typ Sot... Fast jag kände mig ändå rätt säker på att hon skulle lyssna på mig och springa förbi. Jag skulle behöva göra ett snävt bakombyte på ett hinder efter vippen också, och jag påminde mig om och om igen om att jag skulle ta det lugnt och absolut inte tränga henne så vi fick vägran. Hade bestämt mig för att faktiskt vara tråkig och feg-köra litegrann, inte stressa på henne eller tvunget försöka få till de mest perfekta snävaste svängarna överallt. Jag hade kollat startfältet och trodde nog att vi skulle klara en pinn-placering ändå, bara vi gjorde ett flytigt lopp. Hellre felfri med lite stora svängar, än att riskera några förargeliga fel.

Jag och Sot hade start nummer 2. Sot kändes laddad och det gick undan som bara den i starten. Men... När vi kommit igenom ca halva banan kommer det plötsligt en jäkla sheltie inspringandes på banan!! *GRRRR* Det är ju bara inte SANT! Jag har såklart rätt till omlopp, men så hör jag domaren skrika "spring vidare!" För nån sekund är det tredje världskriget bland mina tankar inne i hjärnan. "Vi har ju redan klarat halva banan felfritt, inklusive slalom, ska jag fortsätta springa och hoppas på att hon klarar av att fånga in sin hund?!" "Om jag kör om riskerar jag ju att det blir fel..." Men nej, jag valde såklart att stanna Sot och håva upp henne i famnen. Visste ju inte vad det var för hund, och Sot hade redan blivit störd och tappat fart när den kom rusande mot henne. Dessutom kunde hon för bövelen inte ha en hund i hasorna runt hela banan, de kunde ju gå hur illa som helst! Usch, jag var arg som ett bi. Jag fick välja att köra om sist i klassen, men jag ville köra på en gång. Sot hade känts så laddad och på G, mycket snabbare och bättre energi än på förra helgens tävlingar. Om jag väntade skulle jag behöva ladda om henne och kanske riskera att tappa det där, men framförallt var jag rädd att jag själv skulle gå och oroa, gräma och stressa upp mig för mycket över omloppet.

Så det var bara att köra igen, fy faaaaaaan vad jag var nervös. Efter förra årets strul har jag liksom alltid hjärtat väldigt nära halsgropen var gång det är dags för slalomet, den här gången vågade jag knappt andas... Jag var så rädd att hon skulle hoppa över sista pinnen, för jag visste att jag skulle bli så fruktansvärt arg och besviken att jag förmodligen hade börjat gråta om vi shabblade bort loppet pga att nån inte kunde hålla rätt på sin hund. Men vi grejjade det! Hela banan :) Jag var jäkligt skakig och det kändes svajjigt som tusan, men i mål kom vi, felfria! Jag hade ingen koll på om vi hade nån bra tid, jag hade varit så nervös och fokuserad på att ta oss runt att jag ärligt talat inte kunde säga om vi fått några bra eller fula vägar. Jag hade dessutom hållt henne en stund på alla kontaktfälten (japp det är skärpning på den fronten, men de var klockrena!) Jag gick av Sot, och kollade sen på resten av klassen. När det var slut trodde jag att vi hade vunnit, men jag var inte säker... Men johodå det hade vi, med 8 sekunder dessutom! ! *WOHOOOO* Shit vad glad jag blev, sköööönt!


Tänk att min lilla bebis blivit stor "klass 3-flicka", precis som storasyster!

Jag hade anmält oss till öppenklassen också, och det var en rolig hoppklass där man verkligen fick springa på i stora cirklar och långa bågar. Starten var som gjord för en LOP (3 hopphinder som stod lite snett i förhållande till varandra, och sen en "fel tunnelingång"). Perfekt, precis vad vi behövde! Spännande att få testa en riktig och lite utmanande LOP på tävling, och kul att få avsluta dagen med att bara få kuta på! LOP:en satt som en smäck (härlig känsla!) och Sot kutade på bra och klarade en riktigt snabb slalomingång (det blev en riktig bra dag trots allt, Sot fick kört 3 lyckade slalom på tävling!) Men sen vände hon av nån anledning i en tunnel :S Det var en sån där man skickade in hunden i ena öppningen och sen sprang iväg i annan riktning för att placera sig. Jag vände väl för snabbt så Sot följde med mig istället. Men men, hon ska klara det också (har jag sagt tunnel så är det tunnel som gäller), bara till att åka hem och träna! Nåja, det gjorde ju ingenting på en inofficiell klass (förutom att det ju hade varit gött med en dubbevinst! ;) Är ganska säker på att vi fixat det annars).

Jag var i alla fall mycket glad och nöjd med dagen! Det var en trevlig och bra arrangerad tävling, solen lyste och jag pratade med en massa trevliga människor, både nya och gamla bekantskaper (kul att träffa dig Tiina!) Det var en sån där dag som man känner att, det här, det är LIVET! :) Sot var toppenduktig, och jag var faktiskt stolt över mig själv också som lyckades hålla nerverna i styr (och att jag höll på kontaktfältskriterierna trots att en uppflyttningspinne stod på spel!) Känns skönt att ha hundarna i samma klass nu, det blir liksom mindre stress då. Också är det förstås spännande att få börja möta sig med eliten på riktigt, och att ge sig in i den nya jakten på cert och SM-pinnar! :)

Fast när jag körde ifrån tävlingsplatsen kände jag ändå ett litet litet uns av vemod. Jag insåg att jag kommer att SAKNA klass 2 ändå, faktiskt! Litegrann i alla fall. För det är ju så härligt att få känna sig duktig ibland. Och för sjutton, ingen som tävlar kan säga att det inte är kul att VINNA! Det är nog slut med det för ett tag nu... :S I klass 1 och 2 är det så lätt att imponera på folk, hi hi! Igår var det flera stycken som kom fram till mig och gratulerade och sa saker som "Oj vad imponerad jag blev av dig, det var grymt att bara gå in direkt och köra igen sådär på direkten!" och "Vilken skitbra start du gjorde, jättesnyggt såg det ut!" Då blir man så himla himla glad. Att folk liksom lagt märke till MIG och MIN hund. Jätteroligt :) Nu är det dags för klass 3, och då är man plötsligt "nobody" igen. Det är en märklig känsla det där, att gå från att vara bland de bästa, till att bli någon som ingen ser som en konkurrent... Fast agility är bra eftersom man kan sätta upp egna mål och "tävla mot sig själv". Och sen när vi fått lite mer rutin på klass 3-banorna så hoppas jag att jag och min lilla svarta så småningom ska kunna sätta lite skräck i våra medtävlande i alla fall ;)

På vägen hem körde vi inom och hälsade på en stund hos Linda och Douglas (tack för fikan!) Gäller ju att passa på när man har vägarna förbi, jag har precis insett att min kalender är mer eller mindre fullbokad med tävlingar och jobb mååååånga helger framöver...



Hardcore Superstar "Dear old fame" http://www.youtube.com/watch?v=JMFFlSstTYk

13 kommentarer:

  1. Härligt, Grattis!!!
    Martina

    SvaraRadera
  2. Var härligt att få ses.
    kram Linda

    SvaraRadera
  3. Grattis till uppflyttningen och ett mycket fint lopp trots "störningen". Publiken var överens om att det var starkt gjort att köra på direkt och dessutom vinna hela klassen.

    SvaraRadera
  4. Tack detsamma Veronica! :) Sååå himla synd på den där rivningen, det såg verkligen kanonfint ut i övrigt! När jag satt och tittade trodde jag faktiskt att du och Ilona skulle klå oss ;)

    Men du, vi spöade alla de andra på tid i alla fall, eller hur?! Vilka duktiga hundar vi har. Ses på banorna!

    SvaraRadera
  5. Grattis Linda o Sot, va duktiga ni e.
    Ja "No body" Du får väl se till att inte va det. Eller hur?

    Tina&Higgins

    SvaraRadera
  6. Jäkla människa som inte kunde hålla reda på sin hund!
    GRATTIS till sista pinnen! Planerar att komma och jaga er i 3:an snart.

    Linda & Spice

    SvaraRadera
  7. Oj, vad många som har hittat hit.. *lite chockad* Tack så mycket för gratulationerna!

    Ha ha, det är jag säker på att ni gör (Linda & Spice), ni är skitduktiga! Jag är ju redan lite skraj för er... (har du orkat läsa mitt förra långa inlägg?)

    SvaraRadera
  8. Inte för att jag fattar mycket men jag fattar att det var bra av Sot! Grattis!
    Kanske Gävle ikväll.... får se.
    M skickade nya skivan igår (helt oväntat) så jag lär bli sjuk när jag hör alla låtar i färdig version när skivan kommer med posten idag.

    Kram!

    SvaraRadera
  9. Fy BUBBLAN vad fuskit, jag vill OCKSÅ på releasefest!! *butter* Tyvärr är det jävligt långt til Gävle härifrån, plus att jag måste jobba hela helgen...

    Var den bra, var den bra, var den bra??!! *nyfiken* En annan har ju inte ens lyckats ladda ner "The whooo song" än (jäkla miffo man är...) Vet du var jag kan köpa den? Finns ju inte på ginza, hmm.

    Ha det bra cooling!
    Kramis!

    SvaraRadera
  10. These louis vuitton handbags
    are continued abiding. You will accept to absorb your money already for purchasing these lv"
    . You can accumulate on abacus added louis vuitton
    , accouterment you added appearance and fashionably advised Louis vuitton bags

    SvaraRadera
  11. You can also buy these superb watches in spite of the specifications of Breitling
    . Vail resort is hosting the first edition of the Breitling Aeromarine
    Vail resort is hosting the first edition of the Breitling Windrider
    . Public will have access to judge videos online and the winning team will bring back home two Breitling Avenger
    !

    The Tiffany
    has a shade which is a gorgeous confection of stained glass that has been meticulously soldered together, and you will find that your Tiffany earrings
    can bring a great deal of life, you should consider what you can do with a Tiffany rings
    , there is a great deal of the delicate metalwork that is so indicative of the silver rings
    designs.

    SvaraRadera